I omkring tvåhundra år har barn och ungdomar i Sverige klätt
ut sig till påskkäringar. Liksom alla levande traditioner har också detta
maskeringsupptåg förändrats. På 1800-talet klädde ungdomar ut sig till
oigenkännlighet och försökte på olika sätt likna sägnernas häxor. De gick runt
i byarna, skrämdes och hittade på hyss. Nutida påskkäringar är istället små,
söta och snälla.
Från att ha varit ett ungdomsupptåg är utklädseln till påskkäringar numera en barntradition. Idag är seden till stor del organiserad och anpassad efter vuxenvärldens syn på hur påsken ska firas.
I boken undersöks påskkäringstraditionen och dess förändring över tid. En central gestalt i framställningen är häxan. Hur hör tron på häxor och berättelser om dem ihop med traditionen att klä ut sig? Hur förs seden vidare och vem har kontroll över den?
Boken är rikt illustrerad och vänder sig till såväl forskare som en intresserad allmänhet. Författaren, Fredrik Skott, är folklorist och kulturhistoriker vid Institutet för språk och folkminnen. Boken är ett resultat av ett forskningsprojekt inom ett av institutets fokusområden – Årets fester och livets högtider.
