Min essä-bok "Balsamerad tid" finns till försäljning!

Jag har kallat boken ”BALSAMERAD TID : Fotografiet i den postfotografiska eran”.

Vad är ett fotografi, en målning eller en skulptur annat än ett sätt att fånga betraktarens uppmärksamhet? Upphovsmannen har förhoppningsvis sett något i sin omgivning som hon vill fästa betraktarens uppmärksamhet på. Fotografiet kan, med andra ord, sägas vara en ”fälla” för blicken. Dessa fällor kan vara mer eller mindre effektiva – betraktaren måste arbeta tillsammans med fällan för att den ska fungera. Det beror på att vi inte kan se något i en ”avbildning” som vi inte redan har sett eller att vi inte kan se något som vi inte redan har kunnat föreställa oss. Kan någon annan människa ”tänka” innehållet finns det möjlighet att betraktaren också kan ”se” det.

"Balsamerad tid" säljs via de flesta internetbokhandlar och finns som vanlig bok och som e-bok.

Dikter i e-boksform

Från 18 december 1965 och ett decennium framåt producerade jag oerhörda mängder text i form av noveller, påbörjade romaner och lyrik, varav en del blev sångtexter. En del, kanske 20 procent, återfinns i de cirka 1.000 sidor dikter som valts ut för fem e-boksvolymer. De fem volymerna finns att ladda ner hos de större nätbokhandlarna.

 

Kvällen fraktas skrikande bort ... Dikter i urval 1: (1967-1970)

E-bok, Svenska, 2017 

Uffe Berggren 

Dikter i urval 1: (1967-1970). Den där tiden innebar att jag arbetade hårt för att bli, eller åtminstone känna mig, vuxen. Det går att spåra influenser från militärtjänst, franska poeter, beatniklitteratur, Bob Dylan, politisk aktivism och universitetsstudier.

Citat:

"texten äter mina fingrar,

äter mina händer,

armar,

slukar mina öron,

slickar på mina tänder.

Det är kannibalism,

vi är ju lika

min text och jag.

Jag äter,

äter texten som äts ur mig nu."

Avhandling: Så formade humor den borgerlige mannens identitet

Kring sekelskiftet 1900 blomstrade den svenska skämtpressen. Tidningar som Söndags-Nisse och Kasper, huvudsakligen riktade till den borgerlige mannen, kom ut i stora upplagor och lästes såväl i hemmen som på kaféer och rakstugor. I en ny avhandling i konstvetenskap från Stockholms universitet undersöks hur skämtbilderna formade bilden av den borgerlige mannens identitet.

Avhandling: Nytt sätt att se på organiserad brottslighet

– Organiserad brottslighet har blivit ett slags verktyg som väldigt enkelt kan användas för att inge fruktan, måla upp hotbilder och vid introduktion av olika lagar, säger Amir Rostami, nybliven doktor i sociologi vid Stockholms universitet. 

FERDINAND BOBERGS INDUSTRIORNAMENTIK : En studie av Brunkebergsverkets portal

Denna studie analyserar med hjälp av Pierre Bourdieus tankar om kulturellt kapital portalornamentiken på Stockholms elektricitetsverk Brunkeberg från 1892. Analysen görs med tanken att elektricitetsverket och dess upphovsmän genom att skapa kulturella produkter som ornamentiken påverkar det egna kulturella kapitalet. De frågor som ställs i studien är: 1: Vilka exempel knutna till elektricitet tas upp i industriornamentiken? 2: Hur kombineras industriornament med växtornament? 3: Hur kan industriornamentiken sägas vara ett exempel på att Sverige börjat se sig som en omdanad industrination?

Sökord: Pierre Bourdieu, kulturellt kapital, kulturella produkter, fasadornamentik, industrialisering.

 

 

Gatubelysning med hjälp av gas introducerades i Stockholm på 1860-talet. Något decennium senare installerades den första elektriska stadsbelysningen i England. Efter några privata initiativ att elektrifiera gatubelysningen i Stockholm under 1870- och 1880-tal bestämde Stockholm Stad genom Stockholms Elektricitetsverk att gatubelysning skulle vara en kommunal angelägenhet och gav arkitekten Ferdinand Boberg i uppdrag att projektera ett elverk. Brunkebergsverket på Regeringsgatan stod klart 1892 och framställde elektricitet genom koleldning. Framför allt portalen på Brunkebergsverket var rikt dekorerad med ornament i form av bland annat glödlampor och ljusstrålar. Ferdinand Boberg skulle drygt tio år senare anlitas av Stockholms Elektricitetsverk för att bygga fem elstationer i Stockholms innerstad. Elstationerna var transformatorstationer som konverterade den producerade växelströmmen till likström för distribution i nätet. Likström tappar snabbt spänning och distributionsavståndet måste hållas nere, därför krävdes minst en elstation i varje stadsdel.

Avhandling: Sociala medier och obekväma sanningar

För många är internet och sociala medier en plats där det är möjligt att dela med sig av utsatthet och svåra livssituationer. I sin avhandling ger Eva Svedmark, Umeå universitet, en ökad förståelse för hur vår användning av sociala medier påverkas av teknikens utformning och design och hur detta i sin tur formar våra val att dela med oss av personliga och privata berättelser i sociala medier. 

Avhandling : När TV skulle rädda konsten – om folkhemmets förväntningar på det nya mediet

När tv var nytt fanns förhoppningar om att mediet skulle sprida konst till svenska folket. I en ny avhandling i konstvetenskap från Stockholms universitet beskrivs och granskas denna historia om televisionen som konstförmedlare under 1950- och 1960-talen.

Estoniaminnesvården Stockholm

Estoniaminnesvården 2016.^[1] Här den västra entrén med Nordiska museet i fonden. Den östra entrén ligger bakom den vänstra muren och startar i murens övre plan. Almen i centrum har en metallring märkt med longitud och latitud för förlisningsplatsen, som också är den sista viloplatsen för de som följde med Estonia ned i djupet.

Estoniaminnesvården ligger i anslutning till Galärkyrkogården på Djurgården i Stockholm. Minnesvården är en av flera i Sverige som restes för att hedra minnet av de 852 människor som omkom när passagerar- och bilfärjan Estonia den 28 september 1994 gick under på sin reguljära färd mellan Tallin och Stockholm.^[2] Estoniaminnesvården utformades av Miroslaw Balka och invigdes på treårsdagen av Estonias förlisning. Utformningen av minnesvården bygger på tre över två meter höga murar som står i triangulär form med en entré i triangelns smalaste spets och en andra entré ett plan upp. Murarna formar en förenklad fartygsform. I min tolkning står den entré som syns på bilden ovan för det så ofta diskuterade ”bogvisiret” som ansågs ha mankerat och haft stor inverkan på förlisningen. Den högre entrén är i samma tolkningshärad en slags kommandobrygga som ger besökaren utsikt över triangeln/Estonia och kan stå för eftertankens syn på händelsen som blev upphov till monumentet. Mårten Arndtzén beskriver i radions P1 hur almträdet i minnesvårdens mitt genom sina rötter transporterar vatten som upprättar en kontakt med offrens verkliga gravplats i Östersjön.^[3] Det känns som en vacker omskrivning av minnesvårdens funktion.

Restare : Omdiskuterat veteranmonument

Restare är ett minnesmärke från år 2013, över de 85.000 svenska veteraner som gjort fredstjänst utomlands, placerat vid Sjöhistoriska museet i Stockholm. Titeln på verket betyder på italienska”stanna kvar”.^[1] Ett visst missnöje över monumentets utformning har märkts bland en del veteraner och debattörer, varför blev det bara en ”kotte”? Foto: Uffe Berggren^[2]

OMSTart Slussen: Beställd grafitti förändrar Kolingsborg

Kolingsborg, Slussen, Stockholm: 27 september 2015 ägde finissagen av OMSTart Slussen (det grafittiprydda Kolingsborg) rum. På plats var uppdragsgivare, utförare/målare och intresserade, av dem var Slussenaktivister från olika grupperingar mest märkbara. Aktivisterna förmedlade budskap som riktade sig mot planerna för det Nya Slussen, där Kolingsborgs nya utseende var en del och kunde betraktas som startskottet för den stundande rivningen. Foto: Uffe Berggren

Ferdinand Bobergs ofullbordade – ansats till semiotisk bildanalys

Bild: Nobelstiftelsen.

År 1911 lämnade arkitekten Ferdinand Boberg ett förslag för utformningen av ett Nobelpalats i Nobelparken vid nuvarande Strandvägen 58, Stockholm.