Ny avhandling i arkeologi undersöker de fysiska och idémässiga spåren efter järnridån.
Ett
vanligt förekommande uttryck i diskussioner om kalla kriget är
begreppet ”järnridå”. Man talar om läget ”bakom järnridån” eller vad som
hände ”efter järnridåns fall”. Men vad var järnridån egentligen? Var
det en metafor eller en fysisk verklighet?