Idrotten bör utveckla sin syn på integration

I arbetet med att öka delaktigheten bland personer med utländsk bakgrund tenderar idrottsrörelsen att betrakta dem som en grupp som ska integreras. Istället bör fokus ligga på allas vår rätt att få vara med i den idrottsliga gemenskapen, visar en studie från Centrum för idrottsforskning.

Nordbor e-handlar varor för nära 100 miljarder

De nordiska konsumenterna e-handlade varor till ett värde motsvarande 95 miljarder kronor under 2011. Danmark har de flitigaste e-konsumenterna, medan Norge räknat per individ spenderar mest pengar på nätet. Svenska e-handelsföretag är de som lockar flest e-handelskunder från de övriga nordiska länderna. Det fram går av en ny undersökning från Posten om den nordiska e-handelsmarknaden.

Tanten, vem är hon? En (t)antologi, reder ut begreppen

Vem är tant? Och hur är man när man är tant? Frågor som nyligen aktualiserats som nu får svar i en ny bok: Tanten, vem är hon? I en (t)antologi, reder forskare från Umeå universitet ut begreppen. Nyligen aktualiserades ett stort intresse för tanten. Kulturtanten återupprättas och unga kvinnor hyllar tanten och ser henne som representant för en livsstil som värnar om det lilla livet. Tanten framstår som en person som har civilkurage. Hon törs säga ifrån, hon försöker inte behaga och hon oroar sig inte ständigt för sitt utseende. Men tanten kan också beskrivas nedvärderande, som skvallertant eller moraltant. För den medelålders eller äldre kvinnan är tanten och tantig ibland snarast en varning: tantvarning. Här är tanten symbol för någon som är överspelad i dagens samhälle.

She is a lady – om agenters möte på en webbhandelsplats

Den era vi nu lever i har av bland andra Kirby (2009) kallats för den digimodernistiska. Digimodernismen är ett begrepp som står för vår tid av allt stridare strömmar av digital kommunikation som följer på postmodernismen (Kirby 2009:4). Intressant är naturligtvis att studera vad den digitala tekniken gör med vår identitet – både när vi exponerar oss i sociala media och när vi tar del av vad andra ger uttryck för. Vi kan hävda att vår identitet sträcker sig så långt utanför våra kroppar att den omfattar den teknik vi kan hantera, men också att tekniken tar del av våra kroppar och bäddas in i dem. I det följande är avsikten att med utgångspunkt i några av de tankar om materialitet och agens som förs fram av Barad (2003) och Latour (2005) granska en webbhandelsplats för svenskt mode: www.gudrunsjoden.com. Vad är skillnaden mellan den form av postorderförsäljning som bedrivs här och mer traditionell dito byggd kring en tryckt katalog? Vad gör webbhandelsplatsen med besökaren?

Svenskar – hur är vi egentligen?

Visst är det härligt att vara svensk? Att vara flitig, punktlig, tycka om barn, älska naturen, undvika konflikter och vilja vara ifred. Och allt det där andra som är så typiskt för oss svenskar. Boken Svenskar – hur vi är och varför handlar om just det typiskt svenska. Det som är så självklart att vi inte märker det själva, men som människor från andra kulturer lägger märke till.

Reconstructing or tearing down: On outside interference in political activities and the theatricality of places

 

Even if you plan everything in detail for your activist activity you cannot control what other people do in areas in the immediate vicinity of your chosen arena. An example of that is what happened to the pressure group Save and Renovate Slussen! (Rädda och rusta upp Slussen!) when staging a protest meeting in April 2010. Things beyond the group's control, or even anticipation, interfered for some minutes with the group's demonstration in Ryssgården square in the center of Stockholm. In the following that incident will be regarded as a disturbance in the realm created by the meeting and thus, a disturbance in the theatricality of the event.

Historieskrivningen över tid

Historien är nyttig på det sättet att vi kan lära något av den. Det är lätt att tro att vi i Sverige hunnit långt vad gäller att minska förtrycket av kvinnor. De unga lär sig förhoppningsvis i skolan att kvinnor är lika mycket värda som medborgare som män. Unga kvinnor har förhoppningsvis lärt sig att de kan stå på egna ben. Det finns dock undantag där unga kvinnor vill vara hemmafruar, vilket för min generation kan te sig som ett steg tillbaka. Det är som om budskapet inte rotat sig. 

Jag pratade nyligen med en dam som jag gick 3-9:e klass i grundskolan tillsammans med. Hon slutade skolan efter nian, vilket inte var ovanligt på 1960-talet då det fanns jobb att få som kontorselev och liknande. Vid 20 var hon gravid och fick i rask takt två ytterligare barn. Hon levde med en femton år äldre man och vid 32 tog äktenskapet slut. Min klasskamrat menar idag att det var blåögt av henne att gå in i detta och hon fick kämpa hårt för att skaffa sig gymnasiekompetens som började krävas av arbetsgivarna i slutet på 1970-talet. Kraven på arbetssökande är idag ännu högre och vi kan bara hoppas att unga kvinnor skaffar sig ordentlig utbildning. Samtidigt vill vi naturligtvis ha acceptans för en mångfald vad gäller det personliga livsvalet.

Att det inte är okomplicerat framgår av litteraturen.

Det vita problemet > Det slår mig vid läsningen av hooks (2000) och Jaggar (1983) att den radikalisering av vissa grupper av kvinnor som följde i Sverige efter böcker som Betty Friedans ”Den feminina mystiken” 1974 och Marilyn Frenchs ”Kvinnorummet” 1977 var förenklad. hooks bok kom första gången 1984. De fyra böckerna ovan kom ut under decenniet 1974-1984 och kan ses som en fortsättning på de ifrågasättanden av makt, genus, ras och klass som tog sin start under 1960-talet.

Friedan och French var representanter för vita, framgångsrika medelklasskvinnor med möjlighet att artikulera sin syn på den rådande samhällssynen som upplevde sig som förtryckta. Den mer komplexa bilden av kvinnors åsidosättning framgår av hooks med en uppväxt i rasblandade områden som svart kvinna och med en helt annan ingång till vad som är kvinnoförtryck. Det är ju lätt att hamna i vad historikerna kallas presentism, det vill säga att vi betraktar historien med hjälp av vi vet idag. ”Varför förstod folk inte bättre?” 
 

Vi lever i en tid då personer som den förre statsministern Göran Persson kan säga: ”Jag är feminist”. Vi anar att det ligger en kreativ talskrivare bakom detta uttalande och att det kanske inte förpliktigar till så mycket. bell hooks (2000) menar också att hon inte säger att hon är feminist – hon förespråkar feminism (Hooks 2000:31). Det är kanske en mer akademisk inställning att förespråka feminism som synsätt än att vara en feminist.

Mannen som fienden > bell hooks (2000) konstaterar i en passage att det i backspegeln är uppenbart att betoningen på ”mannen som fiende” drog fokus från möjligheterna att förbättra relationerna mellan män och kvinnor och för dem att tillsammans ”unlearn sexism”. hooks menar att borgerliga kvinnor som var aktiva inom feministrörelsen drev polariseringen mellan könen för att peka på ansträngningar för jämlikhet (hooks 2000:78). Tolkar jag hooks rätt så menar hon att detta sätt att slå en kil mellan könen och undvika kontakt mellan könen skapade mer problem än det löste.

Det är dock alldeles för lätt att vara efterklok. Det är möjligt att dessa och andra aktiviteter var nödvändiga för att skapa en plattform att stå på. Även om skillnaden var stor mellan de vita borgerliga kvinnorna och de svarta arbetarklasskvinnorna var de utsatta för förtryck – även om det tog sig olika uttryck. De svarta arbetarklasskvinnorna som levde i större symbios– som lantbrukarhustrur i Sverige på 1800-talet – med sina män än de vita damerna från borgarklassen var än mer utsatta än de vita kvinnorna kanske kunde föreställa sig.

Vad vi kan lära oss av detta är att hur vi än tänker så finns det en annan tolkning än vår egen av ett problem. Det behöver inte alltid betyda att den ena eller andra tolkningen är den som ska ha företräde. De kan vara lika giltiga båda så länge vi minns att de är tolkningar. Det kanske till och med är så att ett problem som kategoriserats på ett visst sätt inte alls hör hemma i den kategorin.

Alison Jaggar (1983) tar ett brett grepp på feministisk teori och dess relation till den mänskliga naturen. Jaggar summerar 300 år av skrivande om relationen mellan kvinnor, män och samhälle. Jaggar delar in sitt resonemang i fyra delar: för det första ”Feminism och politisk filosofi”, för det andra ”Feministiska teorier om den mänskliga naturen”, för det tredje ”Feministisk politik” och som det fjärde ”Feministiska teorier om politisk kunskap”. Jaggar konstaterar tidigt i boken att hon redogör för olika teoribildningar men att hon propagerar för socialistisk feminism som överlägsen (Jaggar 1983:8). Denna ärlighet innebär åtminstone vid min läsning att jag tar till mig denna reflexivitet. 
 

Jaggar redogör för vilka åtgärder för social förändring som Liberal feminism, Traditionell Marxism, Radikal feminism och Socialistisk feminism har på sin agenda. Alla fyra har sina för- och nackdelar. Intressant är att en del av ”programmet” för förändring också kan bli en hämsko för den som vill genomdriva förändringen genom att det finns inbyggda problem i teoribildningen. Det innebär att den förutspådda lösningen blir en del av problemet.

Litteratur

Hooks, Bell. 2000. Feminist Theory. From Margin to Center. New
   York: Pluto Press.

Jaggar, Alison M. 1983. Feminist Politics and Human Nature.
  Oxford and New York: The Rowman & Littlefield Publishing
  Group

Vårt förhållande till ”gråtande asiatiska barnarbetare med blödande fingrar”

Denna text består av några reflektioner kring det postkoloniala forskningsområdet. Dikotomierna ”vi” och ”dem” i socialantropologisk mening löper risk att konserveras, liksom föreställningar om ”väst” och ”öst”. Det medför i förlängningen att stringensen i forskningen blir lägre.
 
Den internationella arbetsdelningen > Den ”militära” eller ”styrande” närvaron i de forna kolonierna runt om i världen inte är lika tydlig längre. Trots det finns det en närvaro i kolonierna som är grundvalen för den västerländska livsstilen. I båda ändar av livscykeln för till exempel elektroniska apparater som mobiltelefoner och datorer utnyttjas ”de andras” arbetskraft. Vi, i den västerländska delen av världen, är medvetna om att våra mobiltelefoner monteras av ”gråtande asiatiska barnarbetare med blödande fingrar”. Vi är medvetna om att de kasserade datorerna demonteras av underbetalda människor i bland annat afrikanska länder. Vid demontering medför till exempel de flamskyddsmedel datorernas moderkort är behandlade med stora hälsorisker för arbetarna. Detta är några av många exempel på internationell arbetsdelning.
 
Även på hemmaplan fortsätter denna arbetsdelning. Vi använder städhjälp och jagar billiga hantverkare för att underlätta de karriärer vi är involverade i medan våra hem förbättras och hålls rena. Många av dem som städar våra hem gör det till låga löner – de kanske tvingats komma till Sverige från sina hemländer för att få en försörjning. Jag arbetade några år ute på Lidingö och såg vid sjutiden på morgnarna thailändska och polska kvinnor åka från Ropsten med bussarna ut på ön.

Min systerson kom tillbaka till Sverige efter tio år i Spanien och återupptog sitt gamla yrke som målare. Den första tiden arbetade han i grå, för att inte säga svarta, hantverkargrupper som ofta bestod av systersonen som enda svensk, plus fyra-fem polska eller baltiska hantverkare med pappersproblem. Mannen som drev företaget och skaffade fram uppdragen ville att systersonen vid eventuella arbetsplatsbesök av facket skulle springa från platsen tillsammans med de andra, men stanna ganska snart. Till de eventuella kontrollanterna skulle han säga att han blivit uppringd kvällen innan för att hoppa in och att inte visste varifrån de andra kom. Om varför han sprungit skulle han bara konstatera att han dragits med av de andras flykt.

Beskrivningarna ovan är exempel på postkolonialt utnyttjande av ”de andras” belägenhet för att vi själva ska bibehålla vår levnadsstandard.

Icke enhetliga begrepp > Mohanty (2007) är i sin analys kritisk till den strategiska placeringen av kategorin ”kvinnor” i förhållande till analyskontexten och det okritiska sätt forskare tillhandahåller ”bevis” av universell och tvärkulturell giltighet (Mohanty 2007:37 ff). Mohanty menar att bland annat dessa brister i forskningen skapar en slags ”tredjevärldenkvinna” som inte finns i sinnevärlden. Lika lite finns dess motpunkt på en tänkt motpol, den ”västerländska kvinnan”, i sinnevärlden. Mohanty pekar också på hur det i forskningen finns ett begrepp ”kvinnor” som analyskategori som används på sex olika sätt i den västerländska feministiska diskursen om kvinnor i tredje världen.

Smygbeskriven evolutionism > McClintock (1992) kritiserar termen postkolonial, eftersom hon menar att den står för ett slags linjärt utvecklingstänkande, en slags evolutionism (McClintock 1992:85). Det är inte givet att alla länder, vare sig de varit kolonier eller inte, måste genomgå samma ”utveckling”.
 
Vem ska ge röst åt den som inte kan tala? > Spivak (2003) griper sig an att skildra bakgrunden till varför förtryckta utanför västvärlden i allmänhet och förtryckta kvinnor i dessa regioner i synnerhet inte kan göra sina röster hörda. Spivak målar upp en komplicerad och mångfacetterad bild där kolonialt tänkande, etnocentrism och ekonomisk rovdrift medfört att vi inte kan förvänta oss att den subalterna, den förtryckta, ska tala i de termer som satts upp av västerlandet.

Frågor att beakta > Området postkoloniala studier tycks, liksom många andra forskningsfält, stå inför några frågor som bör beaktas. Det första problemet handlar om vilka länder som varit kolonier och om de idag är postkoloniala. Exemplen USA, Kanada och Australien är idag stater, utan att kolonisatörerna eller deras ättlingar flyttat ifrån länderna. Vi har andra exempel i Afrika där kolonisatörerna drivits bort. Det andra problemet handlar om etnocentrism – vi tenderar att se världen utifrån den kultur vi växer upp i. Ett tredje problem emanerar ur etnocentrism – västerländska kvinnoforskare tenderar att studera kvinnor i ”de andras” länder, väl medvetna om etnocentrismens faror, som om det faktum att de studerar kvinnor från starten innebär att deras studieobjekt har mycket mer gemensamt med dem själva än vad som är fallet.

Mina tankar går till forskaren på hemmaplan som antagligen har minst lika stora forskningsproblem att hantera som den forskare som studerar något på fjärran plats. Risken för feltolkningar försvinner inte för att studieobjektet ligger en närmare, de förändras bara.

Litteratur

McClintock, Anne. 1992. “The Angel of Progress: Pitfalls of the Term 'Post-Colonialism'.”  i Social   
   Text 10.31-32, s 84-98.
Mohanty, Chandra. 2007. “Med västerländska ögon” i Feminism Utan Gränser, WS Bookwell,
   Finland: Tankekraft Förlag.
Spivak, Gayatri Chakravorty. 2002. ”Kan den subalterna tala?” i Postkoloniala studier,  Skriftserien
   Kairos, nr 7, Malmö: Konstfack, s. 77-145.

Objektivitet, neutralitet och materialitet

Frågan om objektivitet och föreställningen att den, manliga, förmenta objektiviteten inom vetenskapen skulle vara den korrekta diskuteras av flera av de författare som ingår i dagens pensum. Grundfrågan tycks cirkla kring fenomenet att feministiska forskare anklagas för att inte vara objektiva genom att de är öppna med att de vill förändra världen. De vill minska förtrycket mot kvinnor och de vill få jämlikhetens vågskål att nå jämviktsläge. Några av resonemangen i litteraturen tas upp i det följande.

Tanken på att en forskare ska vara objektiv i sitt insamlande av empiri och i sin tolkning av denna bygger på en positivistisk syn på forskning. Det innebär att det skulle finnas en absolut sanning och att det är forskarens uppgift att utröna denna utan att påverkas av sina egna idéer om hur världen är sammansatt.

Karen Barad (2003) vill tillämpa en performativ förståelse som en utmaning av den makt som språket har över våra tolkningar av vad som sker. Barad vill göra detta genom att föreslå en posthumanistisk uppfattning av performativitet – en performativitet som omfattar viktiga materiella och diskursiva, sociala och vetenskapliga, mänskliga och icke-mänskliga samt naturella och kulturella faktorer (Barad 2003:808). Vi kan säga att Barad vill betrakta alla objekt, mänskliga såväl som icke-mänskliga som agenter i det samhälleliga spelet med betoning på att alla tänkbara faktorer spelar in för vår tolkning av världen. Materialiteten finns enligt detta sätt att se i objekten och inbäddad (embodied) i kroppen. Samtidigt har de materialitet, det vill säga de påverkar omgivningen. Latour (2005) kallar detta agens och hans resonemang går ut på att om vi kan säga att det är samma sak att slå i en spik med eller utan hammare eller samma sak att promenera längs en gata med eller utan kläder så spelar tingen ingen roll (Latour 2005:81). Det handlar om att ting och företeelser som påverkar oss har materialitet eller agens, de spelar en roll i våra liv. Barads och Latours resonemang innebär att vi hela tiden är påverkade av vår omgivning och således inte står fria att agera, vara performativa. Detta anknyter till resonemang om objektivitet som förs i resten av litteraturen till dagens seminarium.

Helen Longino (1996) ställer många frågor i sin text ”Can there be a Feminist Science?”. Hennes resonemang cirklar kring rubriken i hennes artikel: ”Kan det finnas en feministisk vetenskap?” Longino skriver att förhoppningarna på en feministisk teoretisk naturvetenskap döljer en tvetydighet mellan innehåll och praktik. Vad gäller innehållet är föreställningen om en feministisk vetenskap byggd på ett antal antaganden. En del teoretiker skriver som om feministisk vetenskap omfattar en särskild världsåskådning som karakteriseras av sammansatthet, interaktion och holism (Logino 1996:252). Synen på den feministiska vetenskapen är att den är sådan för att den bygger på kvinnlig känslighet eller att feministiska teorier är komplexa för att kvinnor skulle vara komplexa. Longinos slutsatser är att det i princip är möjligt att bedriva feministisk vetenskap. För att nå till det läget måste dock de sociala och politiska kontexterna i vilken vetenskapen bedrivs förändras (Longino 1996: 262). Dessa förändringar handlar om att gå från vetenskap som drivs av pengajakt och krigshets till ett läge där andra världen betyder mer. Pengar och krig gör att det inte finns utrymme för alternativ förståelse av naturvetenskapen.

Donna Haraway (1988) för fram tanken på hur viktigt det är att positionera sig som forskare i synsättet på det material som är föremål för forskning. Det innebär att studera delar här och nu. Haraway menar att synen på det studerade kommer från en kropp, inte från en objektiv plats ovan där Haraway (1988:589). Vi är alla produkter av de studier vi bedrivit, de erfarenheter vi gjort under våra liv – de kommer att skapa den syn vi tillämpar på det studerade. Haraway menar att objektivitetsbegreppet handlar om ömsesidig och vanligtvis ojämlik strukturering, om att ta risker i en värld över vilken vi inte har någon kontroll (Haraway 1988:595ff).

Sandra Harding (1995) framför också kritik av det traditionella objektivitetsbegreppet och frågar sig om sociala värderingar och intressen ska få spela någon roll i ekonomiska undersökningar (Harding 1995:8)? Harding fortsätter med att kritisera neutralitetsbegreppet och summerar andra författare som menar att idéerna om neutralitet har begränsat den empiriska och teoretiska korrektheten i ekonomiska teorier (Harding 1995:10). Harding kan sägas ta ett steg tillbaka i vetenskapshistorien, ta sats och ladda tankarna med ”glömda” förhållningssätt till vikten av att förhålla sig till kontexten. Kontentan är att om vi drar fram kontexten i form av värderingar och kulturella uppfattningar kan vi avvisa dem, men vi är medvetna om att de påverkar vår forskning.

Slutord > Tanken på att en forskare ska vara objektiv i sitt insamlande av empiri och i sin tolkning av denna bygger på en positivistisk syn på forskning. De författare som kort refererats här propagerar för en forskning där hänsyn tas till kontexten och forskarnas egna roller i samhället. 
 

Litteratur

Barad, Karen. 2003. Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter, i Signs: Journal of Women in Culture and Society, vol. 28, no. 3.

Haraway, Donna. 1988. Situated Knowledge: The Science Question in Feminism as a Site of Discourse on the Privilege of Partial Perspective, i Feminist Studies 14.3.

Harding, Sandra. 1995. Can feminist thought make economics more objective? i Feminist economics. 1:1.

Latour, Bruno. 2005. Reassembling the Social. An Introduction toActor-Network-Theory. Oxford, Oxford University Press.

Longino, Helen. 1996. Can There be a Feminist Science? i Garry, Ann and Marilyn Pearsall: Women, Knowledge and Reality. Explorations in Feminist Philosophy. New York and London: Routledge.

Café du Monde

Café du Monde är en rad essäer och berättelser ur Ulf Hannerz långa karriär som antropolog. Med avstamp i platser han besökt under sina många resor – myllrande städer i USA, Nigeria, Israel och Japan – berättar Hannerz om möten med människor som ger nya och spännande perspektiv på det han kallar ”världsvimlet”: vår kulturella, mänskliga mångfald. 

Ökad vit hushållstjänstesektor ersätter inte den svarta

I en ny rapport studeras konsekvenser av skattereduktioner (RUT-avdraget) för hushållstjänstesektorn med hjälp av en landsomfattande enkätundersökning. Möjligheten att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter en ”svart” (informell) marknad är den bärande idén och de genomgående resultaten i rapporten.