Avhandling: Starkt stöd för kvalitetsbegreppet i litteraturpolitiken

Det råder enighet i den litteraturpolitiska debatten: Statens stöd till ny, svensk skönlitteratur är det bästa sättet att säkra kvaliteten. Det har Linnéa Lindsköld, vid Högskolan i Borås, kommit fram till i sin avhandling.

 

Syftet med litteraturstödet är en kvalitativ och mångsidig bokutgivning. I dag är det en grupp sakkunniga, exempelvis författare, forskare och bibliotekarier, som läser och bedömer om en bok håller så pass hög kvalitet att förlaget ska få litteraturstöd. Denna ordning är något som ofta diskuteras i den litteraturpolitiska debatten, ända sedan stödet infördes 1975.

Linnéa Lindsköld, doktorand på Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bilbliotekshögskolan, har i sin avhandling ”Betydelsen av kvalitet – En studie av diskursen om statens stöd till ny, svensk skönlitteratur 1975-2009” studerat vilka föreställningar om kvalitet som kommer till uttryck i svensk litteraturpolitik och hur begreppet används i debatten om litteraturstödet. Hon har undersökt ett gediget textmaterial bestående av bland annat politiska dokument, artiklar i dags- och fackpress, intervjuer och debattböcker utifrån en diskursanalys.

─ Min frågeställning utgick från hur diskursen om litteraturstödet ser ut, hur stödet legitimeras och hur kvalitetsbegreppet används. Utifrån det har jag bearbetat och analyserat materialet, säger Linnéa Lindsköld.

Det hon har kommit fram till i avhandlingen är en grund för vidare forskning om kulturstöd.

─ Det är speciellt att litteraturstödet har varit i princip oförändrat ända sedan det infördes 1975. I debatten menar man att minsta lilla ändring skulle få konsekvenser, säger Linnéa Lindsköld.

Kvalitetsbegreppet har stark legitimitet
Resultatet visar att användningen av kvalitetsbegreppet har ett mycket starkt stöd i debatten om litteraturstöd. Hon berättar att kvalitetsbedömningen under perioder har kritiserats för att vara orättvis.

─ Men de flesta tycker att det är det bästa sättet att fördela stöd jämfört med att ta hänsyn till förlagens ekonomi eller politiska prioriteringar, säger hon.

─ Det har skett en förskjutning i diskursen från att kvalitet definierats utifrån vad det inte är på 1970-talet till att det under 2000-talet definieras explicit. Tydliggörandet kan förstås som ett sätt att skydda begreppet i en tid när det uppfattas som hotat.

Det som förvånade Linnéa Lindsköld mest under arbetet är den starka enigheten bland de som debatterar litteraturstödet under 00-talet. Även bland positioner som ofta är oense, som små och stora förlag.

─ Man vill undvika förändringar. Kvalitetskriteriet används som en motståndshandling mot förändringsförslag som uppfattas som anpassningar till marknadsvärderingar eller en ökad statlig styrning, säger hon.

Stort intresse för avhandlingen
Linnéa Lindskölds avhandling bidrar med kunskap inom ett område som få har forskat om. Intresset har varit stort. Boken har redan tagit slut och är på omtryck, något som är ovanligt innan disputationen.

─ Det beror nog på att ämnet intresserar många, allt från forskare och bibliotekarier till författare och förläggare, säger hon.

Dessutom är den intressant för den som är intresserad av litteraturens roll i samhället.

Avhandlingens titel: ”Betydelsen av kvalitet: En studie av diskursen om statens stöd till ny, svensk skönlitteratur 1975-2009”

Ta del av avhandlingen

Disputation: 15 november, klockan 9.30 i E310


-----------------------------------
Källa: Högskolan i Borås

Enbart vetenskap löser inte miljöproblem

För att hantera miljöproblem räcker det inte med enbart den kunskap som vetenskapen ger oss. Vi måste också ta med kunskap som skapas av andra aktörer. Det här beskriver Karin M Gustafsson i sin doktorsavhandling i sociologi vid Örebro universitet. Där studerar hon kunskapsproduktion i samband med ett av våra stora miljöproblem, hotet mot den biologiska mångfalden.

Ojämställda arbetsuppgifter förklarar kvinnors belastningsskador

Kvinnor och män får olika arbetsuppgifter, trots att de har samma yrke. Resultatet blir att kvinnor oftare drabbas av belastningsskador, eftersom deras uppgifter är mer repetitiva och handintensiva. Det visar en ny rapport som Arbetsmiljöverket beställt från Högskolan i Gävle.

Sommarjobb under gymnasiet viktig väg in på arbetsmarknaden

Ungdomar hittar ofta sina första arbeten efter gymnasiet genom de kontakter de skapat på sommarjobb eller extrajobb under studietiden. Det visar en ny IFAU-rapport som studerar samtliga elever som slutat ett yrkesprogram på gymnasiet år 2006.

Olika villkor för religiösa företrädare i media

Religiösa aktörer finns med som aktiva deltagare på de stora tidningarnas debattsidor – men de spelar på mediernas villkor och förutsättningarna är olika beroende på vilken religiös grupp de representerar. Det visar religionssociologen Marta Axner i sin avhandling där debattartiklar av religiösa aktörer i några stora svenska dagstidningar studerats.

Små och medelstora textilföretag drabbades värst av krisen

Under 2008 gick tio gånger fler svenska textil- och klädföretag i konkurs än året innan. Värst drabbade den ekonomiska krisen små och medelstora företag. Det visar en ny avhandling från Textilhögskolan vid Högskolan i Borås, som undersöker de företag som klarade sig och som presenterar strategier för ökad motståndskraft.

Nya tekniker för att sammankoppla datormoln och virtuella superdatorer

Datavetaren Daniel Espling presenterar i sin avhandling nya tekniker som gör det lättare att skicka beräkningar eller program mellan grupper av datormoln eller virtuella superdatorer. Hans disputation ägde rum vid Umeå universitet den 17 oktober.

Mångfaldsbarometern 2013 visar att fler är positiva till mångfald – men samtidigt ökar de som är mest negativa

Andelen som är positiva till mångfald i det svenska samhället har kraftigt ökat mellan 2012 och 2013 och utgör en klar majoritet, knappt 74 procent. Samtidigt är andelen med extremt negativa attityder större än någonsin, nära sex procent. Det visar Mångfaldsbarometern, den årliga studie som undersöker den svenska befolkningens attityd till etnisk mångfald.

Så präglar ditt sociala nätverk din karriär

Vad är det som avgör vem som får jobbet? Trots rätt utbildning, kontakter och en aktiv sida på Linkedin hamnar vissa utanför i karriärsracet.

Genusperspektiv på design utmanar till förändring i nytt forskningsprojekt

Högskolan i Halmstad får 2,7 miljoner kronor av Vinnova till ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla och pröva en ny metod för jämställdhets- och förändringsarbete i arbetslivet. I projektet, som heter ”Origo – med design som social aktör för genusmedveten förändring och innovation”, ska en tvärdisciplinär forskargrupp under två år undersöka vilken potential design har som social aktör i jämställdhets- och förändringsarbete.

Renad jord fortfarande miljöfarlig

Bedömningen av jord, som är förorenad av så kallade PAH:er, bygger på analys där man bara undersöker förekomsten av 16 olika farliga ämnen. Det här räcker inte, menar forskare vid Örebro universitet, det kan finnas mångdubbelt fler. Dessutom kan nya farliga blandningar uppstå efter en reningsprocess, som inte alltid är effektiv och behöver förbättras.