Myller av kulturtanter på tjuvstart för Kristianstad Bokfestival

Det kom 140 personer till Konserthusets lilla sal, merparten mogna kvinnor. Det var föga förvånande eftersom ämnet för panelsamtalet kvällen innan Kristianstad bokfestival öppnade handlade om tanter och kulturtanter.

The importance of peer trust for female consumers of culture

Sociology may be argued to be, in a broad sense, about the point of view that you apply to an empirical material. That means that the different theoretical views that could be used to analyze the empirical material will create a Sociology that has different characteristics. Testing this notion I will use classical Sociological theory to take a new look at some empirical material. That material has been produced by me in a master´s thesis (Berggren 2012) where I argue that female consumers of culture tend to put emphasis on the feeling of trust in regard to their peers. This is argued to be the case especially when these female consumers discuss what they have experienced during a visit to an art gallery, a concert or watching a play in the theater (Berggren 2012:34 ff). 

Smart och socialt - så ser vårt nya idrottstittande ut

Idrottssommaren har gett oss såväl fotbolls-EM som sommar-OS och med detta nya vanor. Telia Trends* pekar på att vi nu vill skrika ut både jubel och burop direkt från tv-soffan till hundratals vänner i sociala medier medan vi tittar på sportevenemang. Undersökningen visar också att idrottstittandet via smartphones och surfplattor blir alltmer populärt.

Från alfabetisering till digitalisering

Fem Umeåforskare medverkar i en ny bok: "Att läsa och skriva – två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800 - 2000", en antologi med 12 artiklar som ger en tvärvetenskaplig belysning av vardagens läsande och skrivande. 

Teori för modecykler förklarar trender

En ny teoretisk modell kan förklara hur fenomenet mode sprids i ett samhälle. Forskare vid Stockholms universitet har använt sig av information om bebisnamns och hundrasers popularitet för att testa hur olika modeller förklarar hur vi apar efter modetrender.

– Den nya modellen vi tagit fram som vi kallar ”preferens-modellen” förklarar de observationer av människors beteende vi gjort, säger Alberto Acerbi, antropolog vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, som lett studien.

Från runor till sms – forskare undersöker vardagsskrivandet igår och idag

Hur använder vi skrift i vårt vardagliga liv? Hur har vårt sätt att skriva förändrats genom historien? Det är några av de frågor som de deltagande forskarna kommer att diskutera på konferensen ”Vardagligt skriftbruk – igår, idag och imorgon” som anordnas vid Umeå universitet 13-15 juni 2012.

Genusarbetsdelning och välfärd

Omvandlingen av genusarbetsdelningen i Sverige under tiden efter andra världskriget sammanföll med ett uppsving i den svenska ekonomin, så småningom följde de så kallade rekordåren. Vad vi vet kanske dessa rekordår skulle ha kommit alldeles oavsett hur vi i Sverige hanterade genus-arbetsdelningen. Vilka arbetsuppgifter som sköts av män eller kvinnor är dock intressant nog. Allt pekar på att om en nation tar till vara begåvning, oavsett kön, så skapar denna nation bättre konkurrenskraft för nationens del.

Idrotten bör utveckla sin syn på integration

I arbetet med att öka delaktigheten bland personer med utländsk bakgrund tenderar idrottsrörelsen att betrakta dem som en grupp som ska integreras. Istället bör fokus ligga på allas vår rätt att få vara med i den idrottsliga gemenskapen, visar en studie från Centrum för idrottsforskning.

Nordbor e-handlar varor för nära 100 miljarder

De nordiska konsumenterna e-handlade varor till ett värde motsvarande 95 miljarder kronor under 2011. Danmark har de flitigaste e-konsumenterna, medan Norge räknat per individ spenderar mest pengar på nätet. Svenska e-handelsföretag är de som lockar flest e-handelskunder från de övriga nordiska länderna. Det fram går av en ny undersökning från Posten om den nordiska e-handelsmarknaden.

Tanten, vem är hon? En (t)antologi, reder ut begreppen

Vem är tant? Och hur är man när man är tant? Frågor som nyligen aktualiserats som nu får svar i en ny bok: Tanten, vem är hon? I en (t)antologi, reder forskare från Umeå universitet ut begreppen. Nyligen aktualiserades ett stort intresse för tanten. Kulturtanten återupprättas och unga kvinnor hyllar tanten och ser henne som representant för en livsstil som värnar om det lilla livet. Tanten framstår som en person som har civilkurage. Hon törs säga ifrån, hon försöker inte behaga och hon oroar sig inte ständigt för sitt utseende. Men tanten kan också beskrivas nedvärderande, som skvallertant eller moraltant. För den medelålders eller äldre kvinnan är tanten och tantig ibland snarast en varning: tantvarning. Här är tanten symbol för någon som är överspelad i dagens samhälle.

She is a lady – om agenters möte på en webbhandelsplats

Den era vi nu lever i har av bland andra Kirby (2009) kallats för den digimodernistiska. Digimodernismen är ett begrepp som står för vår tid av allt stridare strömmar av digital kommunikation som följer på postmodernismen (Kirby 2009:4). Intressant är naturligtvis att studera vad den digitala tekniken gör med vår identitet – både när vi exponerar oss i sociala media och när vi tar del av vad andra ger uttryck för. Vi kan hävda att vår identitet sträcker sig så långt utanför våra kroppar att den omfattar den teknik vi kan hantera, men också att tekniken tar del av våra kroppar och bäddas in i dem. I det följande är avsikten att med utgångspunkt i några av de tankar om materialitet och agens som förs fram av Barad (2003) och Latour (2005) granska en webbhandelsplats för svenskt mode: www.gudrunsjoden.com. Vad är skillnaden mellan den form av postorderförsäljning som bedrivs här och mer traditionell dito byggd kring en tryckt katalog? Vad gör webbhandelsplatsen med besökaren?