Från alfabetisering till digitalisering

Fem Umeåforskare medverkar i en ny bok: "Att läsa och skriva – två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800 - 2000", en antologi med 12 artiklar som ger en tvärvetenskaplig belysning av vardagens läsande och skrivande. 

Teori för modecykler förklarar trender

En ny teoretisk modell kan förklara hur fenomenet mode sprids i ett samhälle. Forskare vid Stockholms universitet har använt sig av information om bebisnamns och hundrasers popularitet för att testa hur olika modeller förklarar hur vi apar efter modetrender.

– Den nya modellen vi tagit fram som vi kallar ”preferens-modellen” förklarar de observationer av människors beteende vi gjort, säger Alberto Acerbi, antropolog vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, som lett studien.

Från runor till sms – forskare undersöker vardagsskrivandet igår och idag

Hur använder vi skrift i vårt vardagliga liv? Hur har vårt sätt att skriva förändrats genom historien? Det är några av de frågor som de deltagande forskarna kommer att diskutera på konferensen ”Vardagligt skriftbruk – igår, idag och imorgon” som anordnas vid Umeå universitet 13-15 juni 2012.

Genusarbetsdelning och välfärd

Omvandlingen av genusarbetsdelningen i Sverige under tiden efter andra världskriget sammanföll med ett uppsving i den svenska ekonomin, så småningom följde de så kallade rekordåren. Vad vi vet kanske dessa rekordår skulle ha kommit alldeles oavsett hur vi i Sverige hanterade genus-arbetsdelningen. Vilka arbetsuppgifter som sköts av män eller kvinnor är dock intressant nog. Allt pekar på att om en nation tar till vara begåvning, oavsett kön, så skapar denna nation bättre konkurrenskraft för nationens del.

Idrotten bör utveckla sin syn på integration

I arbetet med att öka delaktigheten bland personer med utländsk bakgrund tenderar idrottsrörelsen att betrakta dem som en grupp som ska integreras. Istället bör fokus ligga på allas vår rätt att få vara med i den idrottsliga gemenskapen, visar en studie från Centrum för idrottsforskning.

Nordbor e-handlar varor för nära 100 miljarder

De nordiska konsumenterna e-handlade varor till ett värde motsvarande 95 miljarder kronor under 2011. Danmark har de flitigaste e-konsumenterna, medan Norge räknat per individ spenderar mest pengar på nätet. Svenska e-handelsföretag är de som lockar flest e-handelskunder från de övriga nordiska länderna. Det fram går av en ny undersökning från Posten om den nordiska e-handelsmarknaden.

Tanten, vem är hon? En (t)antologi, reder ut begreppen

Vem är tant? Och hur är man när man är tant? Frågor som nyligen aktualiserats som nu får svar i en ny bok: Tanten, vem är hon? I en (t)antologi, reder forskare från Umeå universitet ut begreppen. Nyligen aktualiserades ett stort intresse för tanten. Kulturtanten återupprättas och unga kvinnor hyllar tanten och ser henne som representant för en livsstil som värnar om det lilla livet. Tanten framstår som en person som har civilkurage. Hon törs säga ifrån, hon försöker inte behaga och hon oroar sig inte ständigt för sitt utseende. Men tanten kan också beskrivas nedvärderande, som skvallertant eller moraltant. För den medelålders eller äldre kvinnan är tanten och tantig ibland snarast en varning: tantvarning. Här är tanten symbol för någon som är överspelad i dagens samhälle.

She is a lady – om agenters möte på en webbhandelsplats

Den era vi nu lever i har av bland andra Kirby (2009) kallats för den digimodernistiska. Digimodernismen är ett begrepp som står för vår tid av allt stridare strömmar av digital kommunikation som följer på postmodernismen (Kirby 2009:4). Intressant är naturligtvis att studera vad den digitala tekniken gör med vår identitet – både när vi exponerar oss i sociala media och när vi tar del av vad andra ger uttryck för. Vi kan hävda att vår identitet sträcker sig så långt utanför våra kroppar att den omfattar den teknik vi kan hantera, men också att tekniken tar del av våra kroppar och bäddas in i dem. I det följande är avsikten att med utgångspunkt i några av de tankar om materialitet och agens som förs fram av Barad (2003) och Latour (2005) granska en webbhandelsplats för svenskt mode: www.gudrunsjoden.com. Vad är skillnaden mellan den form av postorderförsäljning som bedrivs här och mer traditionell dito byggd kring en tryckt katalog? Vad gör webbhandelsplatsen med besökaren?

Svenskar – hur är vi egentligen?

Visst är det härligt att vara svensk? Att vara flitig, punktlig, tycka om barn, älska naturen, undvika konflikter och vilja vara ifred. Och allt det där andra som är så typiskt för oss svenskar. Boken Svenskar – hur vi är och varför handlar om just det typiskt svenska. Det som är så självklart att vi inte märker det själva, men som människor från andra kulturer lägger märke till.

Reconstructing or tearing down: On outside interference in political activities and the theatricality of places

 

Even if you plan everything in detail for your activist activity you cannot control what other people do in areas in the immediate vicinity of your chosen arena. An example of that is what happened to the pressure group Save and Renovate Slussen! (Rädda och rusta upp Slussen!) when staging a protest meeting in April 2010. Things beyond the group's control, or even anticipation, interfered for some minutes with the group's demonstration in Ryssgården square in the center of Stockholm. In the following that incident will be regarded as a disturbance in the realm created by the meeting and thus, a disturbance in the theatricality of the event.

Historieskrivningen över tid

Historien är nyttig på det sättet att vi kan lära något av den. Det är lätt att tro att vi i Sverige hunnit långt vad gäller att minska förtrycket av kvinnor. De unga lär sig förhoppningsvis i skolan att kvinnor är lika mycket värda som medborgare som män. Unga kvinnor har förhoppningsvis lärt sig att de kan stå på egna ben. Det finns dock undantag där unga kvinnor vill vara hemmafruar, vilket för min generation kan te sig som ett steg tillbaka. Det är som om budskapet inte rotat sig. 

Jag pratade nyligen med en dam som jag gick 3-9:e klass i grundskolan tillsammans med. Hon slutade skolan efter nian, vilket inte var ovanligt på 1960-talet då det fanns jobb att få som kontorselev och liknande. Vid 20 var hon gravid och fick i rask takt två ytterligare barn. Hon levde med en femton år äldre man och vid 32 tog äktenskapet slut. Min klasskamrat menar idag att det var blåögt av henne att gå in i detta och hon fick kämpa hårt för att skaffa sig gymnasiekompetens som började krävas av arbetsgivarna i slutet på 1970-talet. Kraven på arbetssökande är idag ännu högre och vi kan bara hoppas att unga kvinnor skaffar sig ordentlig utbildning. Samtidigt vill vi naturligtvis ha acceptans för en mångfald vad gäller det personliga livsvalet.

Att det inte är okomplicerat framgår av litteraturen.

Det vita problemet > Det slår mig vid läsningen av hooks (2000) och Jaggar (1983) att den radikalisering av vissa grupper av kvinnor som följde i Sverige efter böcker som Betty Friedans ”Den feminina mystiken” 1974 och Marilyn Frenchs ”Kvinnorummet” 1977 var förenklad. hooks bok kom första gången 1984. De fyra böckerna ovan kom ut under decenniet 1974-1984 och kan ses som en fortsättning på de ifrågasättanden av makt, genus, ras och klass som tog sin start under 1960-talet.

Friedan och French var representanter för vita, framgångsrika medelklasskvinnor med möjlighet att artikulera sin syn på den rådande samhällssynen som upplevde sig som förtryckta. Den mer komplexa bilden av kvinnors åsidosättning framgår av hooks med en uppväxt i rasblandade områden som svart kvinna och med en helt annan ingång till vad som är kvinnoförtryck. Det är ju lätt att hamna i vad historikerna kallas presentism, det vill säga att vi betraktar historien med hjälp av vi vet idag. ”Varför förstod folk inte bättre?” 
 

Vi lever i en tid då personer som den förre statsministern Göran Persson kan säga: ”Jag är feminist”. Vi anar att det ligger en kreativ talskrivare bakom detta uttalande och att det kanske inte förpliktigar till så mycket. bell hooks (2000) menar också att hon inte säger att hon är feminist – hon förespråkar feminism (Hooks 2000:31). Det är kanske en mer akademisk inställning att förespråka feminism som synsätt än att vara en feminist.

Mannen som fienden > bell hooks (2000) konstaterar i en passage att det i backspegeln är uppenbart att betoningen på ”mannen som fiende” drog fokus från möjligheterna att förbättra relationerna mellan män och kvinnor och för dem att tillsammans ”unlearn sexism”. hooks menar att borgerliga kvinnor som var aktiva inom feministrörelsen drev polariseringen mellan könen för att peka på ansträngningar för jämlikhet (hooks 2000:78). Tolkar jag hooks rätt så menar hon att detta sätt att slå en kil mellan könen och undvika kontakt mellan könen skapade mer problem än det löste.

Det är dock alldeles för lätt att vara efterklok. Det är möjligt att dessa och andra aktiviteter var nödvändiga för att skapa en plattform att stå på. Även om skillnaden var stor mellan de vita borgerliga kvinnorna och de svarta arbetarklasskvinnorna var de utsatta för förtryck – även om det tog sig olika uttryck. De svarta arbetarklasskvinnorna som levde i större symbios– som lantbrukarhustrur i Sverige på 1800-talet – med sina män än de vita damerna från borgarklassen var än mer utsatta än de vita kvinnorna kanske kunde föreställa sig.

Vad vi kan lära oss av detta är att hur vi än tänker så finns det en annan tolkning än vår egen av ett problem. Det behöver inte alltid betyda att den ena eller andra tolkningen är den som ska ha företräde. De kan vara lika giltiga båda så länge vi minns att de är tolkningar. Det kanske till och med är så att ett problem som kategoriserats på ett visst sätt inte alls hör hemma i den kategorin.

Alison Jaggar (1983) tar ett brett grepp på feministisk teori och dess relation till den mänskliga naturen. Jaggar summerar 300 år av skrivande om relationen mellan kvinnor, män och samhälle. Jaggar delar in sitt resonemang i fyra delar: för det första ”Feminism och politisk filosofi”, för det andra ”Feministiska teorier om den mänskliga naturen”, för det tredje ”Feministisk politik” och som det fjärde ”Feministiska teorier om politisk kunskap”. Jaggar konstaterar tidigt i boken att hon redogör för olika teoribildningar men att hon propagerar för socialistisk feminism som överlägsen (Jaggar 1983:8). Denna ärlighet innebär åtminstone vid min läsning att jag tar till mig denna reflexivitet. 
 

Jaggar redogör för vilka åtgärder för social förändring som Liberal feminism, Traditionell Marxism, Radikal feminism och Socialistisk feminism har på sin agenda. Alla fyra har sina för- och nackdelar. Intressant är att en del av ”programmet” för förändring också kan bli en hämsko för den som vill genomdriva förändringen genom att det finns inbyggda problem i teoribildningen. Det innebär att den förutspådda lösningen blir en del av problemet.

Litteratur

Hooks, Bell. 2000. Feminist Theory. From Margin to Center. New
   York: Pluto Press.

Jaggar, Alison M. 1983. Feminist Politics and Human Nature.
  Oxford and New York: The Rowman & Littlefield Publishing
  Group