30 procent av dagens 16-åringar har allvarliga stressrelaterade problem. Åtta procent uppvisar så svåra problem att det kan jämföras med utbrändhet bland
vuxna. Det visar en ny avhandling vid Stockholms universitet.
Problemen, som bland annat yttrar sig som känslomässig och fysisk
utmattning, inlärningssvårigheter och kognitiva problem, kan ge hälsoproblem
senare i livet.
– Det har länge varit känt att stress bland
unga är ett växande problem. Studien i min avhandling visar att problemen för
individen är större än vad vi tidigare trott. Det kan innebära långsiktiga
negativa effekter, säger Karin Schraml, doktorand vid Psykologiska institutionen och
verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
I studien, som har omfattat drygt trehundra 16-åringar som läst första
året på gymnasiet, identifieras följande faktorer som främsta orsaken till
ungdomars stress:
•
känsla av höga krav kombinerat med bristande socialt stöd,
•
låg självkänsla,
•
sömnproblem.
Även så kallad social jetlag, avvikelsen mellan
kroppens biologiska klocka och det dagliga schemat, utgör ett stort problem för
många unga.
Unga kvinnor mest stressade > Studien visar även att problemen med stress är tydligt större bland
unga kvinnor än bland unga män. Det går nästan fem kroniskt stressade flickor
på varje kroniskt stressad pojke.
– Detta är ett stort problem bland unga
kvinnor som kan få konsekvenser för hela livet. Det finns anledning att tro att
självkänslan hos många flickor hänger ihop med höga prestationer, och att detta
är en stor stressfaktor, säger Karin Schraml.
Stress påverkar skolresultaten negativt > Stressen
bland unga går även ut över deras skolresultat. De ungdomar som visar upp de
högsta stressnivåerna presterar märkbart sämre i skolan och får tydligt sämre
betyg.
– Även om man bortser från de långsiktigt
negativa konsekvenserna av kronisk stress på hälsa och välbefinnande, så är det
allvarligt även i det kortare perspektivet att stressade ungdomar klarar skolan
sämre. Det påverkar deras chanser till högre utbildning negativt vilket kan ge
stora konsekvenser i ett samhälle där utbildning är en väg att klara
konkurrensen,
säger Karin Schraml.
Länk till avhandlingen
