Betydelsen av dimensionsadjektiv, till exempel "stor" och "lång", är
allmängiltig oavsett språk. Men trots denna allmängiltighet är vår
uppfattning av dimensionsadjektiv inte riktigt densamma på olika språk;
till exempel japanska och svenska.
Detta visar en ny avhandling av Misuzu Shimotori, Umeå universitet, med titeln Konceptuella kontraster: En komparativ semantisk studie av japanska och svenska dimensionsadjektiv.
Vilka ord associerar du spontant till när du hör ordet lång?
Avhandlingen visar att japaner och svenskar har olika associationsbanor
till dimensionsadjektiv. Japaner associerar ordet lång mestadels med
konkreta objekt, vilket lexikaliseras som substantiv, (till exempel flod
och hår), och något som kan beskrivas med adjektivet lång. Däremot
associerar svenskar lång med både konkreta objekt och ord som tillhör
till samma ordklass, nämligen adjektiv, (till exempel smal och snygg).
– Dimensionsadjektiv beskriver vanligtvis spatiala, en-, två- eller
tre-dimensionella utsträckningar av konkreta objekt. Uttryck som
reflekterar vår visuella uppfattningsförmåga, eller människors fysiska
upplevelser och uppfattningar av de man ser, berättar Misuzu Shimotori.
– I denna bemärkelse tycks det som att man uppfattar
dimensionsadjektiv på liknande sätt oavsett språk, men studien visar
alltså på en oväntad olikhet.
En jämförelse mellan dimensionsadjektiv på japanska och svenska visar
att det finns både likheter och olikheter i hur dimensionsadjektiv
representeras i talarens huvud.
– En märkbar olikhet syns i respondents-ordens ordklasstillhörighet,
där japanska dimensionsadjektiv ofta associeras med konkreta objekt,
medan svenska dimensionsadjektiv däremot både med konkreta objekt och
andra typer av attribut.
– Det finns ingen enkel förklaring till varför vi associerar olika
kring de här, men det man kan säga är att det finns en skillnad i sättet
att tänka om man jämför asiatisk och västerländsk kultur.
– Enligt vissa studier uppfattar man i öst objekt med avseende på den
relation som objektet kan få med andra objekt, medan man i
västerländskt tankesätt kategoriserar objekt och generaliserar med
utgångspunkt i kategorin i dess helhet.
– Utifrån denna teori kan jag framföra hypotesen att japanska
informanter associerar dimensionsadjektiv med konkreta objekt därför att
adjektiv modifierar objekt och alltså ingår i en relation med objekt. Å
andra sidan associerar svenska informanter dimensionsadjektiv med
adjektiv på grund av en gjord kategorisering, nämligen i kategorin av
ord som tillhör samma ordklass.
Utifrån resultaten dras slutsatsen att japanska och svenska
dimensionsadjektiv delar centrala aspekter av begreppen som baseras på
vår uppfattningsförmåga, men det finns också språkspecifika
begreppskomponenter, som reflekterar både vår lingvistiska kunskap och
extralingvistiska kunskap om ett ord.
...........
Disputationen äger rum måndag 3 juni, kl. 13.00, Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet.
Opponent: Åke Viberg, professor, institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet.
Länk till avhandlingen Conceptual Contrasts: A Comparative Semantic Study of Dimensional Adjectives in Japanese and Swedish (Svensk titel: Konceptuella kontraster: En komparativ semantisk studie av japanska och svenska dimensionsadjektiv).
Källa: Umeå universitet.
