De flesta människor kan med
lätthet återskapa sinnesintryck, såsom bilder och ljud, utan tillgång till
yttre stimuli. Dessa mentala representationer, det vill säga minnen, är en
central del av vårt tänkande i såväl vaket tillstånd som när vi drömmer. Men
lättheten i att återskapa sinnesintryck för vårt inre gäller inte för
luktsinnet. Att föreställa sig lukter upplever många som svårt, men en ny
avhandling visar att vi kan föreställa oss lukter och att dessa kan utgöra en del
av våra minnen och drömmar.
Tidigare
studier som undersökt föreställningsförmåga för bilder, ljud och känselintryck
har visat att förställningsförmåga delar många egenskaper med riktiga
sinnesintryck. Det tar lika lång tid att flytta blicken över ett riktigt objekt
som det tar att flytta den inre blicken över samma föreställda objekt. Det är
också samma områden i hjärnan som aktiveras när vi föreställer oss ett objekt
eller ett ljud, som när vi ser objektet eller hör ljudet. Även motorisk aktivitet
är viktigt för föreställningsförmåga, till exempel så blir den inre bilden av
ett hus eller en bil mindre tydlig om man inte får röra ögonen under tiden man
föreställer sig huset, eller bilen.
– Detsamma
gäller för luktsinnet. Om man inte får röra på näsborrarna och sniffa under
tiden man föreställer sig lukten av exempelvis en ros eller en cigarett så blir
också den upplevda lukten mindre tydlig, säger Artin Arshamian vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Hans
avhandling visade också att personer som har luktupplevelser i sina drömmar, och
som skattar sig själva som duktiga på att föreställa sig lukter också har en
bättre förmåga att minnas och namnge riktiga lukter.
Barndomsminnen aktiverar hjärnans
luktcentrum > – Det riktigt märkliga blev när vi tittade på hur
Proustminnen (självbiografiska minnen som väcks av lukter) aktiverade hjärnan. Utöver
områden som normalt är aktiva vid självbiografiska minnen, till exempel områden
som behandlar föreställningsförmåga för bilder, aktiverade dessa minnen områden
som är aktiva när vi känner riktiga lukter. Men detta utan att en lukt närvarande då minnet väcktes till liv. Det
sistnämnda tyder på att om man minns en episod från sitt liv där man kände en
lukt så är den lukten, fast nu föreställd, en del av själva minnet, säger Artin
Arshamian.
Dessutom visade hjärnavbildningsresultaten att om
dessa minnen var från barndomen så aktiverade de områden i hjärnan som är
relaterat till luktsinnet mer, och språkområden mindre, än liknande minnen från
ett senare skede i livet.
– Detta kan tyda på att föreställningsförmåga för
lukter är en viktig aspekt i bildandet av tidiga Proustminnen, men att man med
åren använder sig mer av språket för att koda in minnena, säger Artin
Arshamian.
