Att bli publicerad och citerad i högt rankade tidskrifter har
bland forskare länge ansetts som ett av de säkraste tecknen på vetenskaplig
kvalité. Men mätningen av publikationer
och citeringar har på senare tid även blivit politiska instrument i ambitionen
att styra, jämföra och rangordna forskning.
Denna utveckling granskas kritiskt i det första numret av
tidskriften Confero:
Essays on Education, Philosophy and Politics, ett
doktoranddrivet projekt med redaktionell bas på Linköpings universitet. I premiärnumret
undersöks vilka idéer och metoder som ligger bakom dagens sätt att värdera
kunskap och vad som händer när den vetenskapliga kunskapen underställs snävt
definierade produktionsmål.
–
Beslutsfattare önskar snabba och automatiserade
sätt att mäta kvalitet och tillgriper därför enkla mätstrategier. Vi vill lyfta
fram forskarnas egen syn på saken, säger Anders Hallqvist som är en av
redaktörerna.
Bidragen består av essäer från namnkunniga svenska historiker som Sven-Eric Liedman och Ylva Hasselberg, liksom internationellt ryktbara samhällsvetare som Diana Hicks och Walter Mignolo. Numret innehåller även en utförlig introduktion till bibliometrins grunder signerad Ulf Kronman från Kungliga Biblioteket.
Vetenskapliga artiklar utformas ofta enligt en strängt formaliserad
struktur som förväntas säkerställa kunskapens kvalitet. Conferos redaktion vill
premiera en annan typ av texter, essäer, där innehållet tillåts styra formen
snarare än tvärtom. Tidskriften behandlar frågor i skärningspunkten mellan utbildning,
filosofi och politik, och texterna granskas före publicering via så kallad peer-review.
Tidskriften finns tillgänglig som open access,
d.v.s. alla texter kan laddas hem gratis.
Läs hela det första numret “Managing by measuring: Academic knowledge production under the ranks”
