Ojämställdhet i
hemmet ökar risken för psykisk ohälsa hos både kvinnor och män. Det skriver
Lisa Harryson i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 12
april.
I
sin avhandling har Lisa Harryson undersökt hur genusrelationer i hemmet och på
arbetsplatsen är kopplade till psykisk ohälsa. Resultatet visar att det finns
tydliga genusmönster i ansvaret för det obetalda arbetet i hemmet, eftersom
kvinnor generellt sett har ett större och män ett mindre ansvar. Både en ojämn
ansvarsfördelning av det obetalda arbetet i hemmet och ojämställdhet i
parrelationen har samband med psykiska besvär i form av oro, ängslan och ångest
hos både kvinnor och män.
Resultaten
visar även att ojämställdhet på arbetsplatsen har samband med psykiska besvär
bland kvinnor, men inte bland män. De mest jämställda arbetsplatserna
karaktäriseras av lika förekomst av psykisk ohälsa mellan kvinnor och män, men
också av att de som arbetar där generellt sett har mindre psykiska besvär. Ökad
jämställdhet i hemmet och på arbetsplatsen kan därför leda till att skillnader
mellan kvinnors och mäns hälsa minskas och att den genomsnittliga hälsan
förbättras.
Lisa
Harryson konstaterar att arbetsplatsen och hemmet är två viktiga områden i vårt
vardagsliv där vi lägger mycket tid och energi. Både arbetsplatsen och hemmet
kan bidra till en god hälsa, men kan också innebära begränsningar och risker för
ohälsa.
–
Orättvisor i betalt liksom obetalt arbete innebär ofta att kvinnor och män
utsätts för olika arbetsmiljöer och ansvarsområden, vilket kan medföra negativa
hälsokonsekvenser. Jämställdhet i hemmet och på arbetsplatsen är därför
centrala mål för att minska psykisk ohälsa hos både kvinnor och män, samtidigt
som det skapar en god allmän hälsa i befolkningen säger Lisa Harryson.
Resultaten
i avhandlingen baseras på enkät-, register- och intervjudata data från en grupp
bestående av cirka 1.000 personer som följts sedan 1981 då deltagarna var 16 år
och bodde i Luleå. Professor Anne Hammarström är forskningsledare för
uppföljningen av denna grupp som kallas Luleå-kohorten.
De
intervjuer som Lisa Harryson har genomfört i sitt avhandlingsarbete visar
tydligt att ojämställdhet i hemarbete är relaterat till psykisk ohälsa.
Kvinnorna upplever att huvudansvaret för det vardagliga hushållsarbetet är
betungande och bidrar till stress, sömnproblem och andra psykiska hälsobesvär. En
hög belastning av hemarbete utgör därför ett hinder för kvinnors hälsa. Männen
i intervjustudien upplever att de ständigt förväntas ansvara för säsongbetonat
utomhusarbete och reparationer i hemmet, vilket upplevs som stressande.
–
Genusperspektiv har stor betydelse för förståelsen av att ojämställdhet i
hemmet och på arbetsplatsen är relaterat till psykisk ohälsa. Stereotypa
föreställningar och förväntningar på kvinnor och män utgör hinder för
jämställdhet och därmed en god hälsa. För att minska orättvisa skillnader i
hälsa är det därför viktigt att fokusera på strukturella snarare än individuella
faktorer som påverkar människors hälsa, säger Lisa Harryson.
Lisa Harryson är från Norrköping och har en magisterexamen i
folkhälsovetenskap från Linköpings universitet. Idag är Lisa doktorand vid
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för allmänmedicin och
vid Genusforskarskolan, Umeå Centrum för Genusstudier.
Fredagen den 12
april försvarar Lisa Harryson,
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med den svenska
titeln "Att dela lika, det är min
medicin" Arbete, genusrelationer och psykisk ohälsa i en svensk kontext (engelsk titel: “An equal share,
that’s my medicine” Work, gender relations and mental illness in a Swedish
context).
Disputationen äger
rum kl. 13.00 NUS - Norrlands universitetssjukhus, Sal 135, enheten för allmänmedicin. Opponent är
professor Per-Olof Östergren, Lunds universitet, Malmö.
