Så kallade billighetsskäl kan påverka såväl valet av påföljd
som straffmätningen i lindrigare riktning. I en ny avhandling från Stockholms
universitet diskuterar Jack Ågren bland annat förutsättningarna för att
”belöna” så kallade kronvittnen med nedsatt straff. Vidare föreslår han att de åtta
punkter som nu anger billighetsskäl reduceras
till fyra.
Billighetsskälen som regleras i Brottsbalken (BrB 29:5) omfattar
åtta punkter och har att göra med den tilltalades personliga förhållanden och
dennes agerande efter brottet. Till de sistnämnda hör att frivilligt ange sig
själv samt att avhjälpa de skadeverkningar som brottet har orsakat, till
exempel genom att skjutsa den person man har misshandlat till sjukhuset.
Till personliga förhållanden hör hög ålder eller dålig hälsa
och att den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kroppskada.
Hit hör också bieffekter av straffet - att den
tilltalade på grund av brottet utvisas ut landet och att han eller hon till
följd av brottet riskerar att förlora sitt jobb. Att ovanlig lång tid (exempelvis på grund av
en ineffektiv rättsapparat) har förflutit sedan brottet begicks är ytterligare
ett billighetsskäl. Lagen medger även att annan omständighet utöver de
uppräknade kan motivera lindrigare straff.
I avhandlingen analyserar
Jack Ågren de ideologiska och rättspolitiska motiven bakom billighetsskälen.
Han konstaterar att skälen kan motiveras på olika sätt och att skälen har en
viktig ideologisk och rättspolitisk funktion att fylla.
Kronvittne kallas
traditionellt den som anger andras brott och som ”belöning” själv döms
lindrigare. Utrymmet för att döma lindrigare i dessa situationer är starkt
begränsat i Sverige. I den rättspolitiska debatten förekommer dock förslag om
att införa ett kronvittnessystem i Sverige, främst för att komma åt den
organiserade brottsligheten. Jack Ågren ser problem med att bestämmelsen om
billighetsskäl ska inkludera den situationen att en gärningsperson anger sina
kumpaner.
– Den som anger
sig själv tar ansvar för sina egna handlingar. Det behöver inte den göra som
anger andra. Det kanske i stället handlar om att slippa ta ansvar för det man
själv har gjort. Rena samhällsnyttoskäl bör inte sammanblandas med de skäl som
nu bär upp billighetsskälen.
Jack Ågren föreslår att
lagens åtta punkter reduceras till fyra: 1. Att gärningspersonen drabbas
särskilt hårt fysiskt, psykiskt eller socialt. 2. Negativa bieffekter av
brottet eller straffet. 3. Ansvarsfullt agerande. 4. Andra omständigheter
likvärdiga med punkt 1-3.
– En
sådan indelning som betonar omständigheternas karaktär snarare än att
specificera enskilda omständigheter lämnar öppet för att beakta även andra
omständigheter än de som åberopas i gällande lagstiftning. Indelningen skulle
bidra till praxisbildningen och därmed lösa vissa gränsdragnings- och
tolkningsproblem. Vidare skulle kraven på förutsebarhet och likabehandling
bättre tillgodoses. Nuvarande ordning leder dessutom till en allt för
restriktiv tillämpning i strid med lagstiftarens ambitioner.
Jack Ågren föreslår
även att rekvisitet ”särskilda skäl” i BrB 29:5 bör utgå eftersom det medför risk
för vissa tröskeleffekter vilket kan leda till orättvisa resultat.
Avhandling
Billighetsskälen i BrB 29:5 – Berättigande och betydelse vid
påföljdsbestämning, Jure förlag
