I en ny doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap, belyser Piotr Urniaz, Umeå universitet, redigeringens möjliga roller i ansvarsutkrävande tv-journalistik. Vad kan då redigeringens roll vara?
En strategi kan vara att skapa konstgjorda ”samtal” mellan personer. Ett och samma uttalande kan då presenteras som ett aggressivt utfall eller som ett övervägt bemötande av ett sådant utfall. Detta har självfallet betydelse för hur vi som åskådare uppfattar de olika talarna och det de har att säga.
Redigering kan också få reportern att försvinna och befria vederbörande från att framstå som en jobbig typ som provocerar fram uttalanden och som söker vissa svar. Riktigt ”ful” redigering kan skapa samtal som inte riktigt hade förlöpt på samma sätt om personerna fanns i samma rum.
Till exempel kan en sammanställning av en intervju med en påannonsering innebära att det mest kontroversiella påståendet är inläst i påannonseringen, medan själva intervjun saknar det kontroversiella påståendet. Exempelvis kan man antyda att socialtjänsten är rasistisk utan att den intervjuade representanten för denna myndighet får bemöta denna anklagelse.
I avhandlingen utvecklar han också en teoretisk modell av skuld som förklarar olika sätt att uppmuntra åskådaren till att uppfatta att en aktör är skyldig. Modellen gör också en distinktion mellan två huvudformer av skuld: missgärning och karaktärsskuld.
När Kalla Fakta (2009) porträtterade Mona Sahlin som en person som behöver hjälp med att komma ihåg att betala sina räkningar handlar det om karaktärsskuld. Denna typ av anklagelse kan byggas utav små misstag men kan ha nog så allvarliga konsekvenser för bilden av personen.
Disputationen äger rum fredag den 5 april, kl 13.00, i Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet.
Opponent: Göran Eriksson, professor, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet.
