Vårt förhållande till ”gråtande asiatiska barnarbetare med blödande fingrar”

Denna text består av några reflektioner kring det postkoloniala forskningsområdet. Dikotomierna ”vi” och ”dem” i socialantropologisk mening löper risk att konserveras, liksom föreställningar om ”väst” och ”öst”. Det medför i förlängningen att stringensen i forskningen blir lägre.
 
Den internationella arbetsdelningen > Den ”militära” eller ”styrande” närvaron i de forna kolonierna runt om i världen inte är lika tydlig längre. Trots det finns det en närvaro i kolonierna som är grundvalen för den västerländska livsstilen. I båda ändar av livscykeln för till exempel elektroniska apparater som mobiltelefoner och datorer utnyttjas ”de andras” arbetskraft. Vi, i den västerländska delen av världen, är medvetna om att våra mobiltelefoner monteras av ”gråtande asiatiska barnarbetare med blödande fingrar”. Vi är medvetna om att de kasserade datorerna demonteras av underbetalda människor i bland annat afrikanska länder. Vid demontering medför till exempel de flamskyddsmedel datorernas moderkort är behandlade med stora hälsorisker för arbetarna. Detta är några av många exempel på internationell arbetsdelning.
 
Även på hemmaplan fortsätter denna arbetsdelning. Vi använder städhjälp och jagar billiga hantverkare för att underlätta de karriärer vi är involverade i medan våra hem förbättras och hålls rena. Många av dem som städar våra hem gör det till låga löner – de kanske tvingats komma till Sverige från sina hemländer för att få en försörjning. Jag arbetade några år ute på Lidingö och såg vid sjutiden på morgnarna thailändska och polska kvinnor åka från Ropsten med bussarna ut på ön.

Min systerson kom tillbaka till Sverige efter tio år i Spanien och återupptog sitt gamla yrke som målare. Den första tiden arbetade han i grå, för att inte säga svarta, hantverkargrupper som ofta bestod av systersonen som enda svensk, plus fyra-fem polska eller baltiska hantverkare med pappersproblem. Mannen som drev företaget och skaffade fram uppdragen ville att systersonen vid eventuella arbetsplatsbesök av facket skulle springa från platsen tillsammans med de andra, men stanna ganska snart. Till de eventuella kontrollanterna skulle han säga att han blivit uppringd kvällen innan för att hoppa in och att inte visste varifrån de andra kom. Om varför han sprungit skulle han bara konstatera att han dragits med av de andras flykt.

Beskrivningarna ovan är exempel på postkolonialt utnyttjande av ”de andras” belägenhet för att vi själva ska bibehålla vår levnadsstandard.

Icke enhetliga begrepp > Mohanty (2007) är i sin analys kritisk till den strategiska placeringen av kategorin ”kvinnor” i förhållande till analyskontexten och det okritiska sätt forskare tillhandahåller ”bevis” av universell och tvärkulturell giltighet (Mohanty 2007:37 ff). Mohanty menar att bland annat dessa brister i forskningen skapar en slags ”tredjevärldenkvinna” som inte finns i sinnevärlden. Lika lite finns dess motpunkt på en tänkt motpol, den ”västerländska kvinnan”, i sinnevärlden. Mohanty pekar också på hur det i forskningen finns ett begrepp ”kvinnor” som analyskategori som används på sex olika sätt i den västerländska feministiska diskursen om kvinnor i tredje världen.

Smygbeskriven evolutionism > McClintock (1992) kritiserar termen postkolonial, eftersom hon menar att den står för ett slags linjärt utvecklingstänkande, en slags evolutionism (McClintock 1992:85). Det är inte givet att alla länder, vare sig de varit kolonier eller inte, måste genomgå samma ”utveckling”.
 
Vem ska ge röst åt den som inte kan tala? > Spivak (2003) griper sig an att skildra bakgrunden till varför förtryckta utanför västvärlden i allmänhet och förtryckta kvinnor i dessa regioner i synnerhet inte kan göra sina röster hörda. Spivak målar upp en komplicerad och mångfacetterad bild där kolonialt tänkande, etnocentrism och ekonomisk rovdrift medfört att vi inte kan förvänta oss att den subalterna, den förtryckta, ska tala i de termer som satts upp av västerlandet.

Frågor att beakta > Området postkoloniala studier tycks, liksom många andra forskningsfält, stå inför några frågor som bör beaktas. Det första problemet handlar om vilka länder som varit kolonier och om de idag är postkoloniala. Exemplen USA, Kanada och Australien är idag stater, utan att kolonisatörerna eller deras ättlingar flyttat ifrån länderna. Vi har andra exempel i Afrika där kolonisatörerna drivits bort. Det andra problemet handlar om etnocentrism – vi tenderar att se världen utifrån den kultur vi växer upp i. Ett tredje problem emanerar ur etnocentrism – västerländska kvinnoforskare tenderar att studera kvinnor i ”de andras” länder, väl medvetna om etnocentrismens faror, som om det faktum att de studerar kvinnor från starten innebär att deras studieobjekt har mycket mer gemensamt med dem själva än vad som är fallet.

Mina tankar går till forskaren på hemmaplan som antagligen har minst lika stora forskningsproblem att hantera som den forskare som studerar något på fjärran plats. Risken för feltolkningar försvinner inte för att studieobjektet ligger en närmare, de förändras bara.

Litteratur

McClintock, Anne. 1992. “The Angel of Progress: Pitfalls of the Term 'Post-Colonialism'.”  i Social   
   Text 10.31-32, s 84-98.
Mohanty, Chandra. 2007. “Med västerländska ögon” i Feminism Utan Gränser, WS Bookwell,
   Finland: Tankekraft Förlag.
Spivak, Gayatri Chakravorty. 2002. ”Kan den subalterna tala?” i Postkoloniala studier,  Skriftserien
   Kairos, nr 7, Malmö: Konstfack, s. 77-145.

Objektivitet, neutralitet och materialitet

Frågan om objektivitet och föreställningen att den, manliga, förmenta objektiviteten inom vetenskapen skulle vara den korrekta diskuteras av flera av de författare som ingår i dagens pensum. Grundfrågan tycks cirkla kring fenomenet att feministiska forskare anklagas för att inte vara objektiva genom att de är öppna med att de vill förändra världen. De vill minska förtrycket mot kvinnor och de vill få jämlikhetens vågskål att nå jämviktsläge. Några av resonemangen i litteraturen tas upp i det följande.

Tanken på att en forskare ska vara objektiv i sitt insamlande av empiri och i sin tolkning av denna bygger på en positivistisk syn på forskning. Det innebär att det skulle finnas en absolut sanning och att det är forskarens uppgift att utröna denna utan att påverkas av sina egna idéer om hur världen är sammansatt.

Karen Barad (2003) vill tillämpa en performativ förståelse som en utmaning av den makt som språket har över våra tolkningar av vad som sker. Barad vill göra detta genom att föreslå en posthumanistisk uppfattning av performativitet – en performativitet som omfattar viktiga materiella och diskursiva, sociala och vetenskapliga, mänskliga och icke-mänskliga samt naturella och kulturella faktorer (Barad 2003:808). Vi kan säga att Barad vill betrakta alla objekt, mänskliga såväl som icke-mänskliga som agenter i det samhälleliga spelet med betoning på att alla tänkbara faktorer spelar in för vår tolkning av världen. Materialiteten finns enligt detta sätt att se i objekten och inbäddad (embodied) i kroppen. Samtidigt har de materialitet, det vill säga de påverkar omgivningen. Latour (2005) kallar detta agens och hans resonemang går ut på att om vi kan säga att det är samma sak att slå i en spik med eller utan hammare eller samma sak att promenera längs en gata med eller utan kläder så spelar tingen ingen roll (Latour 2005:81). Det handlar om att ting och företeelser som påverkar oss har materialitet eller agens, de spelar en roll i våra liv. Barads och Latours resonemang innebär att vi hela tiden är påverkade av vår omgivning och således inte står fria att agera, vara performativa. Detta anknyter till resonemang om objektivitet som förs i resten av litteraturen till dagens seminarium.

Helen Longino (1996) ställer många frågor i sin text ”Can there be a Feminist Science?”. Hennes resonemang cirklar kring rubriken i hennes artikel: ”Kan det finnas en feministisk vetenskap?” Longino skriver att förhoppningarna på en feministisk teoretisk naturvetenskap döljer en tvetydighet mellan innehåll och praktik. Vad gäller innehållet är föreställningen om en feministisk vetenskap byggd på ett antal antaganden. En del teoretiker skriver som om feministisk vetenskap omfattar en särskild världsåskådning som karakteriseras av sammansatthet, interaktion och holism (Logino 1996:252). Synen på den feministiska vetenskapen är att den är sådan för att den bygger på kvinnlig känslighet eller att feministiska teorier är komplexa för att kvinnor skulle vara komplexa. Longinos slutsatser är att det i princip är möjligt att bedriva feministisk vetenskap. För att nå till det läget måste dock de sociala och politiska kontexterna i vilken vetenskapen bedrivs förändras (Longino 1996: 262). Dessa förändringar handlar om att gå från vetenskap som drivs av pengajakt och krigshets till ett läge där andra världen betyder mer. Pengar och krig gör att det inte finns utrymme för alternativ förståelse av naturvetenskapen.

Donna Haraway (1988) för fram tanken på hur viktigt det är att positionera sig som forskare i synsättet på det material som är föremål för forskning. Det innebär att studera delar här och nu. Haraway menar att synen på det studerade kommer från en kropp, inte från en objektiv plats ovan där Haraway (1988:589). Vi är alla produkter av de studier vi bedrivit, de erfarenheter vi gjort under våra liv – de kommer att skapa den syn vi tillämpar på det studerade. Haraway menar att objektivitetsbegreppet handlar om ömsesidig och vanligtvis ojämlik strukturering, om att ta risker i en värld över vilken vi inte har någon kontroll (Haraway 1988:595ff).

Sandra Harding (1995) framför också kritik av det traditionella objektivitetsbegreppet och frågar sig om sociala värderingar och intressen ska få spela någon roll i ekonomiska undersökningar (Harding 1995:8)? Harding fortsätter med att kritisera neutralitetsbegreppet och summerar andra författare som menar att idéerna om neutralitet har begränsat den empiriska och teoretiska korrektheten i ekonomiska teorier (Harding 1995:10). Harding kan sägas ta ett steg tillbaka i vetenskapshistorien, ta sats och ladda tankarna med ”glömda” förhållningssätt till vikten av att förhålla sig till kontexten. Kontentan är att om vi drar fram kontexten i form av värderingar och kulturella uppfattningar kan vi avvisa dem, men vi är medvetna om att de påverkar vår forskning.

Slutord > Tanken på att en forskare ska vara objektiv i sitt insamlande av empiri och i sin tolkning av denna bygger på en positivistisk syn på forskning. De författare som kort refererats här propagerar för en forskning där hänsyn tas till kontexten och forskarnas egna roller i samhället. 
 

Litteratur

Barad, Karen. 2003. Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter, i Signs: Journal of Women in Culture and Society, vol. 28, no. 3.

Haraway, Donna. 1988. Situated Knowledge: The Science Question in Feminism as a Site of Discourse on the Privilege of Partial Perspective, i Feminist Studies 14.3.

Harding, Sandra. 1995. Can feminist thought make economics more objective? i Feminist economics. 1:1.

Latour, Bruno. 2005. Reassembling the Social. An Introduction toActor-Network-Theory. Oxford, Oxford University Press.

Longino, Helen. 1996. Can There be a Feminist Science? i Garry, Ann and Marilyn Pearsall: Women, Knowledge and Reality. Explorations in Feminist Philosophy. New York and London: Routledge.

Café du Monde

Café du Monde är en rad essäer och berättelser ur Ulf Hannerz långa karriär som antropolog. Med avstamp i platser han besökt under sina många resor – myllrande städer i USA, Nigeria, Israel och Japan – berättar Hannerz om möten med människor som ger nya och spännande perspektiv på det han kallar ”världsvimlet”: vår kulturella, mänskliga mångfald. 

Ökad vit hushållstjänstesektor ersätter inte den svarta

I en ny rapport studeras konsekvenser av skattereduktioner (RUT-avdraget) för hushållstjänstesektorn med hjälp av en landsomfattande enkätundersökning. Möjligheten att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter en ”svart” (informell) marknad är den bärande idén och de genomgående resultaten i rapporten.

“You talkin’ to me?” – Reenacting as cultural per...

The possibilities for contemporary popular culture to reach larger audiences have increased considerable during the last two decades with the emergence of different arenas associated with the Internet. This is a report from a pilot study of a fieldwork conducted mainly on the Internet, YouTube to be specific. The object of study is an iconic piece of cultural performance; the “You talkin' to me?”-scene from Martin Scorsese's film “Taxi Driver”. The film was released in 1976 and this scene has since then been reenacted many times. The re-enacting occurs in daily life, in advertising and commercials, in films and TV-series. The basic thought in this text is that that re-enacting could be seen as a chain of events  (you watch, you imitate and thus something is transferred) that together form a cultural performance in its own right. Even this study of the possibilities to conduct a fieldwork on YouTube can be seen as a cultural performance.

Ny bok: Korvboken

Det görs alldeles för lite korv i de egna köken menar författarna. För att råda bot på detta har de här blandat korvrecept, korvkunskap och ”korviana” i en lättsmält och nyttig form. Det som serveras är en  slags handbok med kommenterade recept. I första hand på svenska korvar, men här finns även några utrikiska, alla lämpade för hemmatillverkning.

I´ll let you be in my performances – if I can be in yours *

In the beginning there is a location. There also is an idea that someone wants to express. Then there are performers. With a bit of luck there is also an audience willing to receive what is expressed and give feed-back to the performers. This interrelation between performer and audience raises the notion that performers and audiences are sharing performances since the audience could be seen as performing the audience. 

Tv-tittare ligger lågt med dokusåpor och lekprogram ─ men ser dokumentärer

91 procent av svenska tv-tittare delar gärna med sig till andra om vad de ser på tv. Allra helst berättar man om dokumentärer, filmer och tv-serier man sett. Dokusåpor och lekprogram pratar man inte lika öppet om, det visar en ny undersökning om tv-vanor.

Bröllop både förenar och skiljer

I vigseln säger brudpar ”ja” till ett fortsatt liv tillsammans. Men bröllop skiljer också människor åt visar en ny avhandling från Umeå Universitet.

Lysande skylt 2011 – Rösta och rädda tidernas vackraste ljusreklam!

Tävlingen Lysande skylt 2011 arrangeras i syfte att uppmärksamma, bevara och vårda vårt lysande kulturarv. De nominerade skyltarna 2011 är Tennstopet, Tulo, Victoria och 48. Den 1-15 oktober ställs bilder av de nominerade bidragen ut på Stockholms stadsmuseum.

Kvinnan som djävulens utvalda

I en pågående doktorsavhandling i religionshistoria studerar Per Faxneld hur kristen svartmålning av kvinnor som ”djävulens kön” har fått ny innebörd av feministiska satanister. Han är en av forskarna som medverkar vid en konferens om satanism i västerländsk kultur som Stockholms universitet är med och anordnar.

Jigoro Kano & jag

Lite anspråksfull rubrik kanske, men då skulle du ha sett den som jag startade med, "Jag & Jigoro Kano". Efter en stunds eftertanke insåg jag att Kano var först, så jag lät honom stå före mej.

Bröllop både förenar och skiljer

I vigseln säger brudpar ”ja” till ett fortsatt liv tillsammans. Men bröllop skiljer också människor åt visar en ny avhandling från Umeå Universitet. Religionssociologen Karin Jarnkvist har studerat vad bröllop kan betyda för dem som gifter sig. Män och kvinnor i åtta heterosexuella par berättar om sina bröllop, från det att de tog beslutet att gifta sig och tills bröllopsdagen är över.

Ta kontroll över tekniken och bli mer nöjd med livet

I samarbete med BT har University of Cambridge genomfört en internationell studie* som visar att personer som har kontroll över sitt teknikanvändande även anser sig vara mer tillfredsställda med livet i övrigt – jämfört med de som känner sig stressade av ny teknik. Därför har BT tagit fram några tips för ett mer balanserat teknikanvändande.

Kuruma-Jockey

I den nordiska sommaren vaknar en man i närheten av en fotbollsplan. Han minns inte varifrån han kommer och vart han är på väg. Han möter Millan, en kvinna på rymmen, som det verkar. När hon frågar kallar han sig John, tvärsäkert, som om han kom ihåg det som sitt namn. Millan stjäl höns till mat och drar med John på en lång färd.
Men Millans färd är inte lika lång som den färd John verkligen är ute på…
 
Utdrag ur Kuruma-Jockey:
Först intensivt vitt, sedan enbart svart. Vissa dagar är annorlunda. Som om de finns, utan att man kan göra något åt dem, trots det. Från bollplanen hörs barnens ljusa röster.
Rösterna stiger som mjuka raketer mot himlen, där några enstaka, ulliga moln bryter den släta blå ytan. Barnen lever i leken. De spelar något spel han inte känner igen. Han var en av dem för mycket länge sedan.
Kanske han inte varit det, nu verkar det inte troligt. Trots solen och värmen är han ruggig. Kroppen är stel, han vet inte varför han hör barnens röster och inte vet vilka barnen är eller varför han befinner sig här.

Författare: Uffe Berggren
Bandtyp: Häftad
Utgiven: 2005
Antal sidor: 160

Beställ:
Du kan beställa boken hos books-on-demand: http://booksondemand.e-butik.se/skonlitteratur/kuruma-jockey

Du kan även beställa hos Adlibris: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197510424

Historier från en gårdag

Historier från en gårdag kunde lika gärna vara från framtiden. De korta berättelserna är nedslag i den samtida verkligheten.


Utdrag ur Historier från en gårdag:
Höjdaren drar upp i himlen och han bländas när han tittar upp för att se vart den tog vägen. Bollen är på väg ner nu. Den träffar honom i ansiktet. Rakt över näsan.
– Aj!
– Det var inte mitt fel!
– Nä.
Men det gör likväl ont. Ögat tåras i Niagara.


Författare:  Uffe Berggren
Bandtyp: Häftad
Utgiven: 2007
Antal sidor: 212
Beställ:
Du kan beställa boken från books-on-demand: http://booksondemand.e-butik.se/skonlitteratur/historier-frn-en-grdag


Du kan också beställa från Adlibris: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197510467

Vandeliers sång

Vandeliers sång handlar om elva människor och elva öden. De är inte så unika. Några av dem är: Vandelier har inte druckit på månader. Så inträffar något som kastar honom tillbaka i det invanda beteendet – Vandelier kan inte längre stå emot. 

Cliff sitter med revolvern i handen framför teven och väntar på att kvällen ska ta slut. Man måste leva som man lär – eller? Ella kommer tillbaka till ungdomstidens trakter och bävar inför mötet med sin far. Det är svårt att vända om. Lucille skräms av våldet och går tillbaka till sina bokföringspapper. Siffrorna är tryggare än musiken på de överbefolkade turiststråken.

Utdrag ur Vandeliers sång:
Vandelier var inte den som var den när det gäller att ta för sig, men hade ändå haft mycket svårt att få sina egna tankar och sitt handlande att bli ett. Han tänkte på ett sätt, och visste att man måste vara hård för att klara sig, men orkade sällan vara lika hård som han visste han borde vara. Det var hans dilemma.

Författare: Uffe Berggren
Bandtyp: Häftad
Utgiven: 2004
Antal sidor: 136


Beställ:
Du kan beställa boken hos books-on-demand: http://booksondemand.e-butik.se/skonlitteratur/vandeliers-sng

Eller hos Adlibris: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197510416

Djurplågarn

De naiva är gudarna ömsinta mot. De får driva omkring utan att behöva förstå. De insiktsfulla har det värre, gudarna låter dem tro att de begriper allt för att sedan straffa dem för högmod.
Den, som sett Harald krossa sten, har något att berätta om hur brutal styrka, envishet och engagemang kan förändra förutsättningarna i något man företar sig. Harald mosar en kubikmeter gråsten med slägga på en timme. Då finns inte större bitar kvar än att han får dem igenom pekfinger- och tumgreppets nolltecken.




Författare: Uffe Berggren
Bandtyp: Häftad
Utgiven: 2006 
Antal sidor: 168

Beställ:
Du kan beställa boken hos books-on-demand: http://booksondemand.e-butik.se/skonlitteratur/djurplgarn


Du kan också beställa den via Adlibris: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197510432

Äpplen och Kåldoft

Äpplen & Kåldoft är en berättelse om att flytta bort, till något som blir ett hem, om att till slut skapa sig ett eget livsrum. Platsen är ett hyreshus i en vinterkall 1950-talsstad. Personerna är Sigge och de andra ungarna på gården.

Författare: Uffe Berggren
Bandtyp: Häftad
Utgiven : 2003 
Antal sidor: 146


Beställ:
Du kan beställa boken hos books-on-demand;
 http://booksondemand.e-butik.se/skonlitteratur/pplen-och-kldoft

 Du kan också beställa boken via Adlibris:
 http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163145758

Röd Hermes

En till synes namnlös man befinner sig i en stor byggnad som kan vara ett ålderdomshem. Han vet inte hur han ska ta sig ut. Mest nöje har han av sin gamla kamrat, den röda cykeln av märket Hermes. Mannen lever med sin cykel och minnena, minnena och cykeln.





Författare: Uffe Berggren
Bandtyp: Häftad
Utgiven: 2004
Antal sidor: 197


Beställ:
Du kan beställa boken från books-on-demand:
http://booksondemand.e-butik.se/skonlitteratur/rd-hermes

Du kan också beställa boken via Adlibris: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197510408

Kärleksdjur

Kärleksdjur är historier/fabler om vad som händer när man, eller ett djur, drabbas av en passion för något eller någon. Vi har ofta svårt att hantera detta fenomen och får passionens skygglappar påklistrade med automatik. För det mesta gäller Murphys lag; det som kan gå illa gör det!

Ett nordiskt rum? Eller flera?

Norden – fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det ”hårda” Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet.

Svenskar blyga i sociala medier

Nästan varannan svensk fotograferar med sin mobilkamera varje vecka. Men när det kommer till att dela med sig av bilderna är vi mer tveksamma. En internationell undersökning av våra mobilfotovanor, som Nokia genomfört, visar att unga svenskar oftare ”taggar av” än ”taggar” sig på bilder på nätet.

Trots digitala vanor vill få svenskar ha digitala hem

Trots att svenskarna i allt större utsträckning använder digitala kommunikationsmedel, är det få som kan tänka sig ett hem med enbart digital information, så som läsplattor istället för böcker och digitala fotoramar istället för framkallade fotografier. Det visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Canon. I resultaten syns tydliga köns- och generationsskillnader.

Man är för gammal när man inte kan hålla balansen efter bugning

När träningsnarkomanin sätter in finns ingen hjälp att få. Suget efter det rus som kroppsrörelse framkallar är starkare än många andra droger. Det märker alla vi som fastnat i grottiga källargym, eller står och slår på en sandsäck i ett kallgarage i 20-gradig kyla.

”Äldre svenskar och Internet 2010”

.SE släpper rapporten ”Äldre svenskar och Internet 2010” med fokus på äldres Internetvanor. I rapporten framgår bland annat att antalet äldre ickeanvändare i Sverige idag är 1,3 miljoner och att den mest troliga framtidsprognosen är att siffran kommer att ha sjunkit till 500.000 år 2020. Rapporten visar också att av de äldre som idag inte använder Internet är 60 procent lågutbildade, och merparten kvinnor. Samtidigt får vi veta att de äldre som använder Internet i många fall intresserar sig för samma saker som de yngre nätanvändarna.