onsdag 6 april 2016

OMSTart Slussen: Beställd grafitti förändrar Kolingsborg


Kolingsborg, Slussen, Stockholm: 27 september 2015 ägde finissagen av OMSTart Slussen (det grafittiprydda Kolingsborg) rum. På plats var uppdragsgivare, utförare/målare och intresserade, av dem var Slussenaktivister från olika grupperingar mest märkbara. Aktivisterna förmedlade budskap som riktade sig mot planerna för det Nya Slussen, där Kolingsborgs nya utseende var en del och kunde betraktas som startskottet för den stundande rivningen. Foto: Uffe Berggren



I denna text står grafittifieringen av Kolingsborg under augusti-september 2015 i centrum. Avsikten med texten är att resonera om hur målningen av Kolingsborg, som sedan 1954 stått på platsen i denna skepnad, omförhandlar platsen.[1]
Kolingsborg > Kolingsborg, med adress Södermalmstorg 2, låg mellan Södermalmstorg i söder och Västra Slussgatan i norr vilket innebar att byggnaden var mycket synlig vare sig en besökare anlände till platsen från norr eller söder. I denna målning av Kolingsborg omförhandlades byggnadens och den omgivande platsens status i flera steg. Dels bröts den manliga hegemonin med ursprung i Hamnarbetarförbundet, dels flyttades fokus från Slussen i allmänhet till denna byggnad som inte var 80 år gammal som Slussen utan 20 år yngre. Massey menar att utrymmen och platsers hegemoni inte enbart är produkter av ekonomiska faktorer, de återspeglar oss och i den processen förstärker platsen de sociala relationernas egenskaper, bland annat genus.[2] I fallet Kolingsborg sker en förändring av platsens status. Från att ursprungligen har varit platsen där hamnkontoret fyra gånger per dag delade ut jobb till daglönade stuveriarbetare, via olika klubbverksamheter, ibland med förtecken av en plats för gay-kultur, vilket skulle kunna sägas innebära att platsen är manligt könad. Det senaste året stod Kolingsborg alltmer tomt, öde och tigande.
Under juli till september månad 2015 togs Kolingsborg i anspråk som målarduk för ett projekt kallat OMSTart Slussen där en grupp grafittikonstnärer fick i uppdrag av Stockholm konst att dekorera Kolingsborg innan rivning. OMSTart Slussen är ett konstprojekt i regi av Stockholm konst och med initiativtagarna textilkonsthantverkaren Kerstin Simonsson och graffitikonstnären Pärra Andreasson som projektledare.[3] Så presenterades projektet på Stockholm konsts webbsida. Först grundades Kolingsborg med vit färg. Konstnärer som medverkade var, enligt ett pressmeddelande, Ångest (Kaos Vandals in Motion), Ruskig (Kaos Vandals in Motion), Carolina Falkholt, Gouge (Graffiti Cook Book), Ikaros (Overground), Nug (Overground2), Erse, Rolf CW och Fits.[4]
Diskussion > Wallenstein talar om begreppet palimpsest som innebär att platsen ”återvinns, det vill säga platsen konverteras och används till andra ändamål än de ursprungliga. Wallenstein för ett resonemang där han tar upp platsens historia i relation till Peter Eisenmans projekt för Cannaregio och menar att denna historia inte är något annat än historier i plural.[5]  Det skulle i lika hög grad kunna gälla för Södermalmstorg och Kolingsborg. Det handlar här om lager på lager av användning där betraktaren, som i fallet Kolingsborg, med hjälp av minnet, synliga rester av den ursprungliga verksamheten och bilder VET att byggnaden ursprungligen fungerade som något annat än som substrat för grafitti. Gabrielsson för ett resonemang om Stortorget i Kalmer för vad som händer vid maktens tillbakadragande.[6] Jag tänker att flytten av den ursprungliga användningen av Kolingsborg för olika typer av hamnverksamhet innebar en slags maktens tillbakadragande eftersom hamnverksamheter handlar om stadens Stockholms verksamhet. Gabrielsson menar att tillbakadragandet sammantaget handlar om samhällsutvecklingen, vilket i detta fall skulle innebära att makten inte längre intar centrum på Södermalmstorg. Åtminstone tills Stockholms Stad drar igång OMSTart Slussen och visar vem som fortfarande sitter vid maktens tyglar.

Det fotografi som inleder texten visar också tydligt en slags skillnad mellan motståndarna till Nya Slussens plakat och den konst som pryder Kolingsborgs väggar på bilden. Medan Slussenaktivisterna använder traditionellt utformade plakat med ordinära typsnitt, har grafittikonstnärerna använt mer svårtydda typsnitt för sina budskap. Kwon delar in konsten i det offentliga rummet i tre grupper: konst på offentliga platser, konst som det offentliga rummet och konst i allmänhetens intresse.[7] Vad gäller konstverket Kolingsborg som det framträdde i det offentliga rummet under hösten 2015 går det att säga att Kolingsborg är konst på offentlig plats och troligen, eftersom grafittin blev tämligen påträngande. en slags konst som är det offentliga rummet på denna plats, Södermalmstorg. Om Kwons tredje punkt, som rör konst i allmänhetens intresse, kan åtminstone sägas att den debatt som uppstod kring OMSTart Slussen bidrog till den allmänna debatten och öppen debatt är något som ligger i allmänhetens intresse. I tanken på yttrandefrihet ligger att alla har rätt att uttrycka sig, men vi antar sällan att dessa uttryck ska stå oemotsagda. Det blev heller inte fallet här, utan såväl Stockholms Stads representanter, grafittikonstnärerna och aktiviteterna blev alla deltagare i en offentlig debatt.

Slutord > Som den inklistrade bilden visar exempel på kom en del av kritiken mot OMSTart Slussen att handla om att OMSTart Slussen var en del av vägen mot förverkligandet av Nya Slussen. Detta medförde att de aktivister som var på plats vid finissagen den 27 september 2015 ansåg att de fått mer att kritisera Nya Slussen-projektet för.

 ----
Litteratur
Gabrielsson, Catharina. 2007. Den meningslösa platsen, I: Att göra skillnad: Det offentliga rummet som medium för konst, arkitektur och politiska föreställningar. Diss. Arkitekturinstitutionen, Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:11554/FULLTEXT01.pdf                    
Kwon, Miwon. 2002 (1997). Public Art and Urban Identities. http://eipcp.net/transversal/0102/kwon/en (åtkomst 2016-03-20)
Massey, Doreen. 1994. Place, Space and Gender. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Wallenstein, Sven-Olov. 2010.  Plats, palimpsest, fiktion. I: Plats, poetik och politik. Samtida  konst i det offentliga rummet. red. Fagerström, Linda & Haglund, Elisabet. Malmö: Arena/                      Skissernas museum

Övriga källor
Kolingsborg, Stockholms Hamnar. http://www.stockholmshamnar.se/historia/hamnarbete/kolingsborg/ (åtkomst 2016-03-31)
Stockholm konst. Gatukonst på Slussen. 12 juni 2016. http://www.stockholmkonst.se/aktuellt/gatukonst-pa-slussen/  (åtkomst 2016-03-31)
 Dokumentpress. OMSTart Slussen, juni 24, 2015. http://dokument.org/2015/06/24/omstart-slussen/ (åtkomst 2016-03-31)
Bildförteckning
Finissage OMSTart Slussen, Kolingsborg, 27 september 2015. Foto: Uffe Berggren


[1] Kolingsborg, Stockholms Hamnar.
[2] Massey, Doreen. 1994. Place, Space and Gender, s. 183.
[3] Stockholm konst. Gatukonst på Slussen. 12 juni 2016.
[4] Dokumentpress. OMSTart Slussen, juni 24, 2015.
[5] Wallenstein, Sven-Olov. 2010.  ”Plats, palimpsest, fiktion”. s. 153.
[6] Gabrielsson, Catharina. 2007. Den meningslösa platsen”, s. 131.
[7] Kwon, Miwon. 2002 (1997). Public Art and Urban Identities (ingen paginering)