I denna text står
”grafittifieringen”
av
Kolingsborg under augusti-september 2015 i centrum. Avsikten med texten är
att resonera om hur målningen
av Kolingsborg, som sedan 1954 stått på
platsen
i denna skepnad, omförhandlar platsen.[1]
Kolingsborg >
Kolingsborg, med adress Södermalmstorg 2, låg
mellan Södermalmstorg
i söder
och Västra
Slussgatan i norr vilket innebar att byggnaden var mycket synlig vare sig en
besökare
anlände
till platsen från norr eller söder.
I denna målning
av Kolingsborg omförhandlades byggnadens och den
omgivande platsens status i flera steg. Dels bröts
den manliga hegemonin med ursprung i Hamnarbetarförbundet,
dels flyttades fokus från Slussen i allmänhet
till denna byggnad som inte var 80 år gammal som Slussen utan 20 år
yngre. Massey menar att utrymmen och platsers hegemoni inte enbart är
produkter av ekonomiska faktorer, de återspeglar
oss och i den processen förstärker platsen de sociala relationernas
egenskaper, bland annat genus.[2]
I fallet Kolingsborg sker en förändring av platsens status. Från
att ursprungligen har varit platsen där hamnkontoret fyra gånger
per dag delade ut jobb till daglönade stuveriarbetare, via olika
klubbverksamheter, ibland med förtecken av en plats för
gay-kultur, vilket skulle kunna sägas innebära
att platsen är
manligt könad.
Det senaste året
stod Kolingsborg alltmer tomt, öde och tigande.
Under juli till september månad
2015 togs Kolingsborg i anspråk som ”målarduk”
för
ett projekt kallat ”OMSTart
Slussen” där en grupp grafittikonstnärer
fick i uppdrag av Stockholm konst att dekorera Kolingsborg innan rivning. ”OMSTart Slussen är ett konstprojekt i regi av Stockholm
konst och med initiativtagarna textilkonsthantverkaren Kerstin Simonsson och
graffitikonstnären Pärra Andreasson som projektledare.”[3]
Så
presenterades
projektet på
Stockholm
konsts webbsida. Först grundades Kolingsborg med vit färg.
Konstnärer
som medverkade var, enligt ett pressmeddelande, Ångest (Kaos – Vandals in Motion), Ruskig (Kaos –
Vandals
in Motion), Carolina Falkholt, Gouge (Graffiti Cook Book), Ikaros (Overground),
Nug (Overground2), Erse, Rolf CW och Fits.[4]
Diskussion
> Wallenstein talar om begreppet palimpsest som innebär
att platsen ”återvinns”,
det vill säga platsen konverteras och används
till andra ändamål än
de ursprungliga. Wallenstein för ett resonemang där
han tar upp platsens historia i relation till Peter Eisenmans projekt för
Cannaregio och menar att denna historia inte är något annat än
”historier” i plural.[5] Det skulle i lika hög
grad kunna gälla för
Södermalmstorg
och Kolingsborg. Det handlar här om lager på lager av användning
där
betraktaren, som i fallet Kolingsborg, med hjälp av minnet,
synliga rester av den ursprungliga verksamheten och bilder VET att byggnaden
ursprungligen fungerade som något annat än
som substrat för grafitti. Gabrielsson för
ett resonemang om Stortorget i Kalmer för vad som händer
vid ”maktens
tillbakadragande”.[6] Jag tänker att
flytten av den ursprungliga användningen av Kolingsborg för
olika typer av hamnverksamhet innebar en slags ”maktens
tillbakadragande”
eftersom hamnverksamheter handlar om
stadens Stockholms verksamhet. Gabrielsson menar att tillbakadragandet
sammantaget handlar om samhällsutvecklingen, vilket i detta fall
skulle innebära att makten inte längre
intar centrum på Södermalmstorg.
Åtminstone
tills Stockholms Stad drar igång OMSTart Slussen och visar vem som
fortfarande sitter vid maktens tyglar.
Det fotografi
som inleder texten visar också
tydligt en slags skillnad mellan
motståndarna
till Nya Slussens plakat och den konst som pryder Kolingsborgs väggar
på bilden. Medan Slussenaktivisterna använder
traditionellt utformade plakat med ordinära typsnitt, har grafittikonstnärerna
använt
mer svårtydda
typsnitt för sina budskap. Kwon delar in konsten
i det offentliga rummet i tre grupper: konst på offentliga
platser, konst som det offentliga rummet och konst i allmänhetens
intresse.[7] Vad gäller
konstverket Kolingsborg som det framträdde i det offentliga rummet under hösten
2015 går
det att säga att Kolingsborg är
konst på offentlig plats och troligen,
eftersom grafittin blev tämligen påträngande.
en slags konst som är det offentliga rummet på denna plats, Södermalmstorg.
Om Kwons tredje punkt, som rör konst i allmänhetens
intresse, kan åtminstone sägas
att den debatt som uppstod kring OMSTart Slussen
bidrog till den allmänna debatten och öppen
debatt är
något
som ligger i allmänhetens intresse. I tanken på yttrandefrihet ligger att alla har rätt
att uttrycka sig, men vi antar sällan att dessa uttryck ska stå oemotsagda. Det blev heller inte
fallet här,
utan såväl
Stockholms Stads representanter, grafittikonstnärerna och
aktiviteterna blev alla deltagare i en offentlig debatt.
Slutord >
Som den inklistrade bilden visar exempel på
kom en del av kritiken mot OMSTart
Slussen att handla om att OMSTart Slussen var en del av vägen
mot förverkligandet
av Nya Slussen. Detta medförde att de aktivister som var på plats vid finissagen den 27 september
2015 ansåg
att de fått
mer att kritisera Nya Slussen-projektet för.
----
Litteratur
Gabrielsson, Catharina. 2007. ”Den meningslösa platsen”, I: Att göra skillnad: Det
offentliga rummet som medium för konst, arkitektur och politiska föreställningar. Diss.
Arkitekturinstitutionen, Skolan för
Arkitektur och Samhällsbyggnad. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:11554/FULLTEXT01.pdf
Kwon, Miwon. 2002
(1997). Public Art and Urban Identities. http://eipcp.net/transversal/0102/kwon/en (åtkomst 2016-03-20)
Massey, Doreen.
1994. Place, Space and Gender. Minneapolis:
University of Minnesota Press.
Wallenstein, Sven-Olov. 2010. ”Plats,
palimpsest, fiktion”. I: Plats,
poetik och politik. Samtida konst i det offentliga rummet. red. Fagerström, Linda &
Haglund, Elisabet. Malmö: Arena/ Skissernas museum
Övriga källor
Kolingsborg, Stockholms Hamnar. http://www.stockholmshamnar.se/historia/hamnarbete/kolingsborg/ (åtkomst
2016-03-31)
Stockholm konst. Gatukonst på Slussen. 12 juni 2016. http://www.stockholmkonst.se/aktuellt/gatukonst-pa-slussen/ (åtkomst 2016-03-31)
Dokumentpress. OMSTart Slussen, juni 24, 2015. http://dokument.org/2015/06/24/omstart-slussen/ (åtkomst
2016-03-31)
Bildförteckning
Finissage OMSTart Slussen,
Kolingsborg, 27 september 2015. Foto: Uffe Berggren
