När dagstidningarna upplever dåliga tider på grund av vikande
intäkter är det lätt att skylla detta på webben. Visst har internet
förändrat mediemarknaden och vi har antagligen bara sett början på
detta.
Anna Serner, VD på Tidningsutgivarna, har i en
debattartikel i Svenska Dagbladet 21 september pekat på några strategier
inför framtiden. Bland annat handlar det om att ta betalt på nätet.
Själva frågan om tidningar ska ta betalt för sitt redaktionella material
på nätet andas dåligt självförtroende, skriver Anna Serner. ”Självklart
ska de ta betalt, det intressanta är för vad?” Anna Serner efterlyser
en rejäl produktutveckling av traditionella medier.
Anna
Serner tar upp debatten om hur journalistiken på webben ska
finansieras. Frågan har intensifierats sedan Rupert Murdoch i våras
aviserade planer på att låta fler av de egna tidningarna ta betalt för
redaktionellt material såsom Wall Street Journal redan gör med viss
framgång.
Frågan vi kan ställa oss är om det kommer att
fungera att några betalar för en papperstidning, medan andra läser
gratis på nätet. Så länge den tryckta tidningen inte erbjuder annat
material är framtiden inte ljus. Om däremot nätet erbjuder ett
komplement – en fördjupning om man så vill – finns kanske en framtid.
Men dagtidningen som vi känner den kommer inte att finnas framöver.
Antingen fylls den med annat innehåll, hittar alternativa
distributionssätt – vilket bland annat gratistidningen Metro visat vara
möjligt – eller hittar nya läsare.
Anna Serner har en
poäng när hon frågar vad dagstidningarna ska ta betalt för. Visst finns
det sjöar av information på nätet, men det är ett slags aphanetjatter
som inte hjälper läsaren att sovra och bedöma informationen. Viss
dagspress går i fällan och fyller spalter och webbplats med liknande
material. Har läsarna frågat efter sänkt kvalitet?
Anna
Serner tar upp att debatten framför argumentet att traditionella medier
inte längre behövs. Logiken går ut på att den nya medievärlden, som
utvecklats vid sidan av de traditionella medierna, själv klarar av att
gräva, kritiskt granska, analysera och avslöja. Här står Anna Serner för
en avvikande uppfattning. Hon menar att internet med bloggar, chattar
och sociala medier är fantastiska möjligheter för de traditionella
medier som vill och förmår använda dem till sin fördel. I en relation av
ömsesidigt givande och tagande.
Jag håller med Anna
Serner om att gammelmedia behöver produktutveckla och exploatera sina
sajter på ett redaktionellt och kommersiellt begåvat sätt. Mer
kvalificerad journalistik liksom mer unikt innehåll blir en nödvändighet
för att locka fler läsare.
Här handlar det enligt Anna
Serner om att se till att konsumenterna blir delaktiga i hela
processen. ”Framgent blir det svårt att avgöra när en tidningsartikel
börjar och slutar.”
Anna Serner pekar på vikten av:
− effektivare sätt att nå ut
− se till att nyhetsflödet pulserar mellan olika medier
− att lära sig mer om mottagarna
− hitta rätt affärsmodell
− nytänkande
− variation
Sedan
måste vi fråga oss varifrån de där idéerna ska komma. Av hävd har
bilindustrin varit en likare – men där är det ju som det är just nu.
Vilken är den nya industrin som kommer att bli föregångare?
Är
det snabbmatsindustrin, är det bagerinäringen? Vad man än tycker om
snabbmatsindustrin så står den ändå för ständig ompaketering och försök
att locka sina mottagare. Bagerinäringen har till delar flyttat ut i
butiker som Coop och bensinstationer. Det är förändringar som svarar mot
kundernas förändringar av sina liv.
Det måste dagstidningsindustrin också se till att göra med sina medlemmar.
