– Organiserad
brottslighet har blivit ett slags verktyg som väldigt enkelt kan
användas för att inge fruktan, måla upp hotbilder och vid introduktion
av olika lagar, säger Amir Rostami, nybliven doktor i sociologi vid
Stockholms universitet.
Begreppet
”organiserad brottslighet” används på felaktigt sätt och saknar
tydlig definition. Det får allvarliga konsekvenser för både
brottsbekämpningen och för demokratin. Det menar Amir Rostami, som i sin
avhandling i sociologi argumenterar för ett nytt sätt att betrakta det som
brukar kallas organiserad brottslighet.
Forskningen och
brottsbekämpande myndigheter har i decennier försökt att definiera
begreppet organiserad brottslighet, på hundratals olika sätt. Att
försöka definiera begreppet begränsar våra möjligheter att förstå det,
menar Amir Rostami. Det får också allvarliga
konsekvenser när det, på ett liknande sätt som med terrorism och
våldsbejakande extremism, kan användas som en diffus abstraktion för att
motivera allmänna inskränkningar i fri- och rättigheter.
– Det stora problemet är att organiserad brottslighet har blivit ett slags verktyg som väldigt enkelt kan användas för att inge fruktan, måla upp hotbilder och vid introduktion av olika lagar, säger Amir Rostami, Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.
"Kriminell organisering" beskriver verkligheten bättre
Amir Rostami är inte ute efter hitta en ny definition på begreppet organiserad brottslighet. Han menar att vi i stället bör använda grundläggande teorier om social organisering för att både förstå och bekämpa den här typen av brottslighet. Därför argumenterar han för att ”kriminell organisering” är ett bättre sociologiskt begrepp att utgå ifrån. Det har han använt för att, tillsammans med Hernan Mondani, studera hur samarbetet och organiseringen ser ut inom fyra olika former av kriminella samarbeten, som Hells Angels och vid Hallundarånet.
Amir Rostami är inte ute efter hitta en ny definition på begreppet organiserad brottslighet. Han menar att vi i stället bör använda grundläggande teorier om social organisering för att både förstå och bekämpa den här typen av brottslighet. Därför argumenterar han för att ”kriminell organisering” är ett bättre sociologiskt begrepp att utgå ifrån. Det har han använt för att, tillsammans med Hernan Mondani, studera hur samarbetet och organiseringen ser ut inom fyra olika former av kriminella samarbeten, som Hells Angels och vid Hallundarånet.
Avhandlingens namn: Criminal Organizing: Studies in the Sociology of Organized Crime.
Avhandlingen finns att ladda ner som pfd på http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:921818/FULLTEXT01.pdf
Källa: Stockholms universitet
