Avhandling: Så formade humor den borgerlige mannens identitet

Kring sekelskiftet 1900 blomstrade den svenska skämtpressen. Tidningar som Söndags-Nisse och Kasper, huvudsakligen riktade till den borgerlige mannen, kom ut i stora upplagor och lästes såväl i hemmen som på kaféer och rakstugor. I en ny avhandling i konstvetenskap från Stockholms universitet undersöks hur skämtbilderna formade bilden av den borgerlige mannens identitet.

Avhandling: Nytt sätt att se på organiserad brottslighet

– Organiserad brottslighet har blivit ett slags verktyg som väldigt enkelt kan användas för att inge fruktan, måla upp hotbilder och vid introduktion av olika lagar, säger Amir Rostami, nybliven doktor i sociologi vid Stockholms universitet. 

FERDINAND BOBERGS INDUSTRIORNAMENTIK : En studie av Brunkebergsverkets portal

Denna studie analyserar med hjälp av Pierre Bourdieus tankar om kulturellt kapital portalornamentiken på Stockholms elektricitetsverk Brunkeberg från 1892. Analysen görs med tanken att elektricitetsverket och dess upphovsmän genom att skapa kulturella produkter som ornamentiken påverkar det egna kulturella kapitalet. De frågor som ställs i studien är: 1: Vilka exempel knutna till elektricitet tas upp i industriornamentiken? 2: Hur kombineras industriornament med växtornament? 3: Hur kan industriornamentiken sägas vara ett exempel på att Sverige börjat se sig som en omdanad industrination?

Sökord: Pierre Bourdieu, kulturellt kapital, kulturella produkter, fasadornamentik, industrialisering.

 

 

Gatubelysning med hjälp av gas introducerades i Stockholm på 1860-talet. Något decennium senare installerades den första elektriska stadsbelysningen i England. Efter några privata initiativ att elektrifiera gatubelysningen i Stockholm under 1870- och 1880-tal bestämde Stockholm Stad genom Stockholms Elektricitetsverk att gatubelysning skulle vara en kommunal angelägenhet och gav arkitekten Ferdinand Boberg i uppdrag att projektera ett elverk. Brunkebergsverket på Regeringsgatan stod klart 1892 och framställde elektricitet genom koleldning. Framför allt portalen på Brunkebergsverket var rikt dekorerad med ornament i form av bland annat glödlampor och ljusstrålar. Ferdinand Boberg skulle drygt tio år senare anlitas av Stockholms Elektricitetsverk för att bygga fem elstationer i Stockholms innerstad. Elstationerna var transformatorstationer som konverterade den producerade växelströmmen till likström för distribution i nätet. Likström tappar snabbt spänning och distributionsavståndet måste hållas nere, därför krävdes minst en elstation i varje stadsdel.