Vid utvärdering av
högre utbildning i Sverige är examensarbetet en viktig del. I sin
avhandling har Ola Svärd undersökt vad kvalitet i examensarbeten innebär
inom en högskoleingenjörsutbildning och konstaterar att det inte är
entydigt. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 10
april.
Sedan 2011 används i Sverige ett utvärderingssystem för
högre utbildning som till stor del bygger på en indikatorfunktion hos
examensarbetet. Hög kvalitet i examensarbeten likställs med uppfyllande
av ett urval examensmål i Högskoleförordningen – olika för olika
utbildningar. Om målen bedöms uppfyllda i examensarbetena i en
utbildning anses examensarbetena, och därmed hela utbildningen, hålla
hög kvalitet. Detta innebär att examensarbeten, och i synnerhet kvalitet
i examensarbeten, får en nyckelroll i bedömningarna.
Ola Svärds
avhandling visar att det som benämns kvalitet i examensarbeten inte är
entydigt och stabilt – betydelsen varierar i olika sammanhang och för
olika användare.
– Därmed kan det finnas en risk för
tolkningskonflikter och legitimitetsproblem. Detta utgör ett skäl för
att överväga lämpligheten av att ge examensarbetet en nyckelfunktion som
indikator på en hel utbildnings kvalitet, säger han.
Ola Svärd
har dels gjort en genomgång av vetenskaplig och annan litteratur på
svenska och engelska som behandlar examensarbeten, dels granskat
examensarbetet ur ett akademiskt perspektiv. Som exempel används en
högskoleingenjörsutbildning vid en svensk teknisk högskola. Styrdokument
detaljsstuderades och han undersökte likheter och skillnader i synen på
kvalitet i examensarbeten bland examinatorer och handledare.
Sammantaget
var samstämmigheten mellan styrdokument och aktörernas synsätt stor när
det gällde betydelsen av självständighet hos studenterna, den
teoretiska och praktiska yrkeskompetensen och förmågan att presentera
examensarbetet. Men det fanns även skillnader.
– En sak som
sticker ut är att aktörerna i viss utsträckning har en egen
kvalitetsagenda – de både lägger till och drar ifrån kvalitetsaspekter
jämfört med styrdokumenten. Men de menar samtidigt att de i alla
avseenden följer dem, säger Ola Svärd.
Exempel på sådant som aktörerna relaterade till hög kvalitet, men inte styrdokumenten, var:
• Examensarbetets orienterande funktion när det gäller förhållanden och villkor i näringslivet.
• Examensarbetets funktion i övergången akademi – arbetsliv, inte minst vid arbetsansökan.
• Den nytta examensarbetet kan bidra med i industrin i form av kunskapsgenerering och problemlösning.
• Studenternas förmåga att praktiskt genomföra och fullfölja arbetsprocessen.
Däremot
framhölls kvalitetsaspekter såsom medvetenhet om och hänsyn till
miljöfrågor och betoning av en socialt, ekonomiskt och ekologiskt
hållbar utveckling i styrdokumenten, men inte av aktörerna. Det fanns
också en skillnad när det gäller den allmänna inriktningen på
examensarbetet – enligt styrdokumenten är en vetenskaplig karaktär på
examensarbetet en tydlig kvalitetsmarkör, medan flera aktörer hävdade
motsatsen och prioriterade examensarbeten med en praktisk, yrkesinriktad
prägel.
Utifrån resultaten i avhandlingen förs i avhandlingen en
diskussion om kvalitet i examensarbeten som mått på kvalitet i hela
utbildningar. För att fungera som indikator bör begreppet ha rimligt
lika innebörd i olika sammanhang och för olika användare, menar Ola
Svärd. Om det betyder en sak i forskningslitteratur, en annan i
styrdokument och en tredje hos aktörerna kan konflikter uppstå.
– Det kan också medföra legitimitetsproblem. Om hög kvalitet i
examensarbeten bestäms av hur mål i styrdokument uppfylls och aktörerna
har en annan uppfattning, är det troligt att de uppfattar
utvärderingssystemet som tvivelaktigt eller illegitimt – och därmed inte
trovärdigt.
Källa: Uppsala universitet.
