Kvinnor och män får
olika arbetsuppgifter, trots att de har samma yrke. Resultatet blir att
kvinnor oftare drabbas av belastningsskador, eftersom deras uppgifter är
mer repetitiva och handintensiva. Det visar en ny rapport som
Arbetsmiljöverket beställt från Högskolan i Gävle.
Kvinnor drabbas långt oftare än män av belastningsskador i svenskt
arbetsliv. Vanligast är värk och sämre funktion i nacke och armar.
Nästan en tredjedel av alla påbörjade sjukskrivningar beror på sjukdomar
i muskler och leder, och faktorer i arbetet ligger troligen bakom en
stor del. Kvinnor är också mer sjukskrivna än män för problem i
rörelseorganen.
Den främsta förklaringen till att kvinnor drabbas hårdare är att
kvinnor och män i samma yrke arbetar med olika uppgifter, visar en ny
kunskapssammanställning från Högskolan i Gävle, som Arbetsmiljöverket
beställt. Kvinnors arbetsuppgifter är mer repetitiva och handintensiva,
vilket är en grogrund för belastningsskador.
– Det är alltså hur arbetet är organiserat som leder till ojämställd
hälsa. Det finns inget starkt stöd för att biologiska skillnader mellan
könen kan förklara att kvinnor drabbas mer av belastningsskador, säger
Svend Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle.
Ett exempel i studien kommer från svensk fiskindustri. De vanligaste
uppgifterna för kvinnor i fabriken var rensning och paketering av fisk,
medan män arbetade på lagret, hanterade lådor med fisk och underhöll
maskinparken. De typiskt ”kvinnliga” arbetsuppgifterna var repetitiva
och innebar dåliga arbetsställningar. Kvinnorna i fiskfabriken hade
också nästan tre gånger högre förekomst av besvär i nacke, skuldra och
armbåge än männen.
Även när kvinnor och män utför exakt samma arbetsuppgift, så kan
belastningen skilja sig åt, visar studien. Det beror på att utrustningen
ofta är dimensionerad för män.
– För att komma tillrätta med ojämställdheten i arbetshälsa, måste
arbetsgivarna se till så att kvinnor och män får samma sorters
arbetsuppgifter och att arbetsstationer och verktyg är anpassade för
både kvinnor och män, säger Svend Erik Mathiassen.
Den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige, alltså att kvinnor och
män arbetar i olika yrken, är en annan viktig förklaring till kvinnors
högre ohälsotal. Kvinnor arbetar främst i yrken inom vård, omsorg och
service, som innehåller många moment som är tunga, repetitiva,
handintensiva och innehåller mycket kontakt med människor.
Dålig psykosocial arbetsmiljö kan ge upphov till eller förstärka
belastningsbesvär, skriver forskarna. I exemplet från svensk
fiskindustri upplevde kvinnor högre förekomst av stress, höga krav, låg
kontroll och lägre stimulans än män. Så ser det också ut på
arbetsmarknaden i stort.
Även andra faktorer, som att kvinnor gör mer hushållsarbete hemma än
män påverkar troligen också, konstaterar forskarna, även om den frågan
inte ingår i studien.
– Belastningsskador är ett av våra stora arbetsmiljöproblem när det
gäller kvinnor. Med ny kunskap ökar förutsättningarna för att vi ska
komma tillrätta med detta, säger Boel Callermo, avdelningschef på
Arbetsmiljöverket.
Läs hela rapporten.
Källa: Arbetsmiljöverket
