Avhandling: Lärospel - när dataspelen kliver in i klassrummet

Högskolan i Skövde har de senaste åren etablerat sig som ett av Sveriges snabbast växande dataspelscentrum. Nu kommer ytterligare forskning inom dataspelsområdet. Doktoranden Björn Berg Marklund presenterar i veckan fram sin avhandling om lärospel; dataspel som är utvecklade för att användas i läromiljöer.

Avhandling: Livet utomlands lockar pensionärer att flytta

Fler och fler svenska pensionärer bosätter sig utomlands under delar av året för att njuta av “det goda livet”, slippa kalla och mörka vintrar, för hälsans skull, eller av skatteskäl.
– Det handlar både om ett strategiskt och känslomässigt val, säger Ulrika Åkerlund, doktorand vid Umeå universitet.

Avhandling: Personliga integriteten offras i lagstiftningen för rikets säkerhet

Det är inte bara rädslan för terrorism som bidragit till utvecklingen av nya möjligheter till hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation i svensk lagstiftning på senare år. Lagstiftaren har också ändrat syn på den personliga integriteten. Det konstateras i en ny doktorsavhandling från Umeå universitet.

Markus Naarttijärvi har i sin avhandling studerat resonemangen bakom en ny kategori av lagstiftning som vuxit fram i svensk rätt sedan 2007. Denna lagstiftning tillåter bl.a. avlyssning och övervakning av exempelvis telefonsamtal, internettrafik och e-post – utan att detta sker för utredning av brott. Genom ny lagstiftning tillåts inhämtning av sådan kommunikation i bland annat Säkerhetspolisens underrättelseverksamhet i syfte att förhindra och förebygga framtida allvarlig brottslighet.

– Detta innebär i princip att tidigare gällande krav på konkreta brottsmisstankar mot en specifik person för sådana åtgärder har övergetts, säger Markus Naarttijärvi. 

Denna nya lagstiftning kopplas ofta till framväxten av nya hot och den form som exempelvis terrorismen tagit sedan 11-september. Markus avhandling visar dock att jämfört med de resonemang som förekom i lagstiftningsdiskussioner på området från 60-talet och framåt så har lagstiftaren de senaste åren även ändrat inställning till den personliga integriteten.

– Personlig integritet sågs tidigare som ett intresse med betydelse bortom de individer som utsätts för övervakning. Det trycktes hårt på att åtgärderna inte sällan drabbade helt oskyldiga människor och kunde leda till allmän misstro mot staten, säger Markus Naarttijärvi. 

Senare överväganden präglas dock enligt Markus av ett synsätt där övervakningen bara är ett problem för vissa individer. Dessa betraktas ibland av lagstiftaren som personer som redan är vad övervakningen i bästa fall är tänkt att bekräfta, det vill säga blivande brottslingar. Samtidigt har övervakningen breddats och sker nu mer förutsättningslöst för att kunna förhindra framtida risker från att förverkligas.

– På många sätt kan den bredare övervakning som avslöjats av Edward Snowden ses som en naturlig förlängning av det synsätt som präglat senare tids lagstiftningsåtgärder säger Markus Naartijärvi. 

– Lagstiftaren har i frågor som rör rikets säkerhet ansett att en ny avvägning måste göras och den sker på bekostnad av den personliga integriteten som tycks betraktas som något av ett bondeoffer i sammanhanget. Samtidigt har de samhälleliga effekterna av en bredare övervakning tonats ner i lagstiftarens resonemang.

Avhandlingen konstaterar också att de analyser som underbygger ny lagstiftning på området har vissa brister i fråga om hur konstitutionella krav beaktas.

– I vissa frågor lyser noggranna överväganden med sin frånvaro, säger Markus Naarttijärvi, som menar att lagstiftaren ibland låter de tekniska möjligheterna styra vilka möjligheter till övervakning som myndigheterna ska få tillgång till, snarare än demokratiska överväganden. 

Markus Naarttijärvi är född och uppvuxen i Norrbotten. Han tog sin juris kandidatexamen år 2008 och är sedan dess anställd på Umeå universitet. Han kommer efter disputationen att fortsätta undervisa och forska vid Umeå universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82942

Om disputationen
Fredagen den 6 december försvarar Markus Naarttijärvi, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: För din och andras säkerhet:Konstitutionella proportionalitetskrav och Säkerhetspolisens preventiva tvångsmedel. Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal S205h, Samhällsvetarhuset. Opponent är professor Petter Asp, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet.

Källa: Umeå universitet

E-förvaltning – inte öppen för alla

Svenska förvaltningar går i allt högre grad över till att erbjuda tjänster och kommunikation via internet. Men den ökande tillgängligheten kan vara en illusion, enligt en ny avhandling från Linköpings universitet.

Vinnare av Lysande skylt 2013 är Karla frukt

Klassisk ljusreklam belönas. I Stadsmuseet i Stockholms tävling Lysande skylt 2013 är Karla frukt på Karlavägen 72 en klar vinnare.

Avhandling: Starkt stöd för kvalitetsbegreppet i litteraturpolitiken

Det råder enighet i den litteraturpolitiska debatten: Statens stöd till ny, svensk skönlitteratur är det bästa sättet att säkra kvaliteten. Det har Linnéa Lindsköld, vid Högskolan i Borås, kommit fram till i sin avhandling.

 

Syftet med litteraturstödet är en kvalitativ och mångsidig bokutgivning. I dag är det en grupp sakkunniga, exempelvis författare, forskare och bibliotekarier, som läser och bedömer om en bok håller så pass hög kvalitet att förlaget ska få litteraturstöd. Denna ordning är något som ofta diskuteras i den litteraturpolitiska debatten, ända sedan stödet infördes 1975.

Linnéa Lindsköld, doktorand på Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bilbliotekshögskolan, har i sin avhandling ”Betydelsen av kvalitet – En studie av diskursen om statens stöd till ny, svensk skönlitteratur 1975-2009” studerat vilka föreställningar om kvalitet som kommer till uttryck i svensk litteraturpolitik och hur begreppet används i debatten om litteraturstödet. Hon har undersökt ett gediget textmaterial bestående av bland annat politiska dokument, artiklar i dags- och fackpress, intervjuer och debattböcker utifrån en diskursanalys.

─ Min frågeställning utgick från hur diskursen om litteraturstödet ser ut, hur stödet legitimeras och hur kvalitetsbegreppet används. Utifrån det har jag bearbetat och analyserat materialet, säger Linnéa Lindsköld.

Det hon har kommit fram till i avhandlingen är en grund för vidare forskning om kulturstöd.

─ Det är speciellt att litteraturstödet har varit i princip oförändrat ända sedan det infördes 1975. I debatten menar man att minsta lilla ändring skulle få konsekvenser, säger Linnéa Lindsköld.

Kvalitetsbegreppet har stark legitimitet
Resultatet visar att användningen av kvalitetsbegreppet har ett mycket starkt stöd i debatten om litteraturstöd. Hon berättar att kvalitetsbedömningen under perioder har kritiserats för att vara orättvis.

─ Men de flesta tycker att det är det bästa sättet att fördela stöd jämfört med att ta hänsyn till förlagens ekonomi eller politiska prioriteringar, säger hon.

─ Det har skett en förskjutning i diskursen från att kvalitet definierats utifrån vad det inte är på 1970-talet till att det under 2000-talet definieras explicit. Tydliggörandet kan förstås som ett sätt att skydda begreppet i en tid när det uppfattas som hotat.

Det som förvånade Linnéa Lindsköld mest under arbetet är den starka enigheten bland de som debatterar litteraturstödet under 00-talet. Även bland positioner som ofta är oense, som små och stora förlag.

─ Man vill undvika förändringar. Kvalitetskriteriet används som en motståndshandling mot förändringsförslag som uppfattas som anpassningar till marknadsvärderingar eller en ökad statlig styrning, säger hon.

Stort intresse för avhandlingen
Linnéa Lindskölds avhandling bidrar med kunskap inom ett område som få har forskat om. Intresset har varit stort. Boken har redan tagit slut och är på omtryck, något som är ovanligt innan disputationen.

─ Det beror nog på att ämnet intresserar många, allt från forskare och bibliotekarier till författare och förläggare, säger hon.

Dessutom är den intressant för den som är intresserad av litteraturens roll i samhället.

Avhandlingens titel: ”Betydelsen av kvalitet: En studie av diskursen om statens stöd till ny, svensk skönlitteratur 1975-2009”

Ta del av avhandlingen

Disputation: 15 november, klockan 9.30 i E310


-----------------------------------
Källa: Högskolan i Borås

Enbart vetenskap löser inte miljöproblem

För att hantera miljöproblem räcker det inte med enbart den kunskap som vetenskapen ger oss. Vi måste också ta med kunskap som skapas av andra aktörer. Det här beskriver Karin M Gustafsson i sin doktorsavhandling i sociologi vid Örebro universitet. Där studerar hon kunskapsproduktion i samband med ett av våra stora miljöproblem, hotet mot den biologiska mångfalden.

Ojämställda arbetsuppgifter förklarar kvinnors belastningsskador

Kvinnor och män får olika arbetsuppgifter, trots att de har samma yrke. Resultatet blir att kvinnor oftare drabbas av belastningsskador, eftersom deras uppgifter är mer repetitiva och handintensiva. Det visar en ny rapport som Arbetsmiljöverket beställt från Högskolan i Gävle.