De
fem etablerade svenska företagen Ikea, Åhléns, Hemglass, Familjen
Dafgård och Saab använder alla olika typer av historia, kopplad
till den egna verksamheten, på sina hemsidor. Avsikten i detta
sammanhang är att se hur företagen använder entreprenören som
bricka för att bygga en historisk anknytning,
Vårt
historiebruk baseras på vår historiekultur menar Aronsson (2004),
det vill säga de källor, artefakter,
sedvänjor och påståenden med referenser till det förflutna som
erbjuder möjligheter att länka samman relationen mellan dåtid,
nutid och framtid (2004:17ff).
De studerade företagen är alla över femtio år
gamla, Åhléns till och med över 100 år. De säljer alla
konsumentprodukter. Även om Saabs bilavdelning har lagts ner har
företaget ett förflutet som ”svensk” biltillverkare. De kan
alla sägas ha en egen historia till följd av att de opererat på
marknaden under många år. Vilket bruk av historia använder de för
att länka företaget till till den pågående historien de växt
fram i?
En
företagshistoria är en slags saga där entreprenören spelar en
liknande roll som katten i sagan "Mästerkatten i stövlar"
(2012). Sagan handlar en mjölnare som dör och
lämnar det mesta till sina två äldsta söner. Katten är
till synes värdelös, men den yngste brodern, vars arv består av
katten, låter göra ett par stövlar till katten och katten hjälper
honom till framgång. Katten är en entreprenör, en som får saker
att hända, om än med tveksamma metoder. Mästerkatten fungerar som
metafor för födgeni eller allmän påhittighet. En slags
”rags-to-riches”-historia där förmågan att se möjligheter
skapar framgång. Företagen kan sägas använda berättelsen om
entreprenören för att visa att de varit etablerade länge och för
att entreprenörens framåtanda ska färga varumärket än idag.
Temat med den
påhittige hjälten som går från fattigdom till välstånd genom
att övervinna en rad hinder finns i väl representerat i
skönlitteraturen. Ett exempel är Waldemar Hammenhögs roman
”Pettersson och Bendel” från 1931 som startar när den
arbetslöse Pettersson stöter samman med också arbetslöse Bendel
(ursprungligen från Polen, med tidigare vistelser i Sverige –
utvisad två gånger). Bendel är en man som ser möjligheter, hans
tes kan sägas vara: "Allt går att sälja". De bygger
tillsammans upp en omfattande affärsverksamhet. Underhållande,
visar på vikten av att "tänka utanför lådan".
Berättelser
i fem företags presentation på internet
Vad
gäller framför allt Saab är entreprenören dold, kanske för att
företaget startades på tillskyndan av svenska staten – mannen som
föreslog biltillverkning efter andra världskriget nämns, men
spelar en undanskymd roll. På Saabs hemsida är det istället
produkten som står i centrum. Saab är den ena extremen och Ikea den
andra – där entreprenören Ingvar Kamprad spelar en betydande och aktiv
roll. På Ikeas hemsida (2012) berättas att Kamprad under 1920-talet
som femåring börjar sälja tändstickor till de närmaste
grannarna. När han är sju kan han ta sin cykel och på så sätt
sälja till kunder längre bort. Han kommer på att han kan köpa
stora partier billigt från Stockholm och sälja dem i askar till ett
väldigt lågt pris, men ändå göra en bra vinst. Sortimentet
utökas till frön, gratulationskort, juldekorationer och senare även
blyertspennor och kulspetspennor. År 1943 grundas Ikea. Ett par år
senare använder Kamprad en mjölkvagn för att transportera
produkterna till närmaste järnvägs station. År 1948 introduceras
möbler i sortimentet och det sägas att: ”Möblerna är
tillverkade av lokala företag i skogarna i närheten…”.
Omnämnandet av mjölkvagnen och tillverkning av möbler ”i
skogarna” kan ses som ett uttryck för Kamprads entreprenöriella
förmåga att utnyttja existerande infrastruktur. Framförallt
mjölkvagnen kan ses som en historisk artefakt som både indikerar
det enkla ursprunget som uppfinningsrikedomen.
På
Familjen Dafgårds hemsida (2012) berättas att Gunnar Dafgård
tidigt insåg hur samhället och tekniken utvecklades och att
familjers behov av hjälp med att laga bra mat skulle öka än mer i
framtiden. Gunnar Dafgård beskrivs som: ”en sann pionjär inom
djupfryst mat som var också först i Sverige med att tillaga och
sälja färdigpackade köttbullar och handrullade kåldolmar”.
Gunnar Dafgård beskrivs således som en pionjär, med bra översikt
av vad som händer i samhället och kan använda det för att skapa
ett lukrativt företag. Med andra ord, en entreprenör.
JP
Åhlén, en de ursprungliga grundarna av Åhlén & Holm, beskrivs
på Åhléns hemsida (2012) även han som en man med utblick som
gjorde studieresor till USA och skapade lågprisvaruhuset Tempo.
Tempo blev en vinstmaskin för Åhlén & Holm. Även JP Åhlén
har ett skimmer av entreprenör över sig.
Hemglass startade
enligt sin hemsida (2012) med att grundaren av Kalmar Glassfabrik,
Nils Ericsson, 1968 insåg att hushållen fick tillgång till kyl och
frys. Det gav upphov till idén: "Vi levererar glassen direkt
från vår fabrik till kundens dörr!" Ericsson skildras även
han som en man med insikt i de historiska och tekniska förändringarna
i samhället. Dessa insikter skapar han om till en affärsidé på
klassiskt entreprenöriellt sätt.
Entreprenören
och historien
Tjeder
gör i sin avhandling (2003) ett försök att beskriva vad som
karaktäriserar att vara en medelklassman under 1800-talet och för
ett resonemang om en av ikonerna under industrialismen, the self made
man, som jag ser som en term för vad som idag ofta kallas
entreprenör. Tjeder påpekar att även om det under 1800-talet fanns
en viss beundran av den som genom självdisciplin och hårt arbete
lyckades bli sin egen lyckas smed, så fanns det även kritiska
röster som varnade för att bli slav under Mamon, det vill säga att
pengar var målet för arbetet. Inom medelklassen fanns en skepsis
mot den som kom från enklare förhållande och skapade sig en
position, vilket inte minst ”brännvinskungen” L. O. Smith fick
erfara. (Tjeder 2003:213 ff). Även Steve Jobs, en av modern tids
entreprenörer understryker fortlöpande i Isaacsons (2012) biografi
att pengar aldrig var målet, utan snarare att göra snygga och
funktionella produkter.
Om
berättelser säger Hauge (1995) att vi måste berättas av den stora
historien som identifierar oss som vi är och sedan kan vi berätta
vår egen historia. Här används berättelsen som en antropologisk
kategori i motsats till en litterär kategori. Hauge poängterar
vikten av att knyta den egna berättelsen till den stora berättelsen
och haka fast i det samhälleliga på det sättet. Genom att knyta an
till omgivningens historia skapar vi början på historien, sedan
berättar vi mitten. Vi vet inte hur den slutar (Hauge 1995:127ff).
På
detta sätt gör de studerade företagen med sin entreprenör, som
med en kombination av påhittighet och klarsyn utnyttjar de
förändringar i samhället som framför allt teknikutvecklingen står
för. Åhléns som startades 1899 är det företag som överlevt hela
det förra seklets utveckling från ett land som precis startat sin
industrialisering. Industriell ingenjörskonst kan sägas vara det
gemensamma temat för Stockholmsutställningen 1897. Den utställning
som arrangerades i Stockholm 1930 inriktades på social
ingenjörskonst. Under det tredjedels sekel som förflöt mellan
dessa två manifestationer av samhällsbyggande följde den andra på
den första så att säga. Per Albin Hansson
utnämns enligt bland annat Nationalencyklopedin (2012) till det
svenska folkhemmets skapare. Det har sagts att Ikea möblerade
folkhemmet, om de fyra andra studerade företagen kan det sägas
något liknande. Åhléns/Tempo möblerade och klädde folkhemmet,
Hemglass såg så småningom till att man i folkhemmet kunde ha
tillgång till glass. Familjen Dafgård, som utnyttjade samma teknik
i hemmet, kyl och frys, Hemglass såg till att frysen kunde hållas
fylld med ”hemlagad” mat. Saab såg, tillsammans med Volvo, till
att folkhemmets invånare kunde skaffa bil.
Slutord
Om
entreprenören kan sägas att det är en slags ikon, som
Mästerkatten, fast kanske mer polerad. Det framstår på de
studerade företagens hemsidor som bra att vara påhittig,
entreprenören spelar en roll i företagets narrativa framställning.
Företagen är inte isolerade, de nämner fragmentariskt
teknikutveckling och folkhemmets utveckling när Familjen Dafgård
och Hemglass ser till att hushållen får produkter att lägga i sina
frysar. Ikea startar möbelförsäljning och Saab bilförsäljning
några år efter andra världskrigets slut. Då har industrins hjul
börjar snurra, kriget är slut och allt ska bli riktigt bra i
Sverige. I exemplet med entreprenören är det
möjligt att använda historiskt material (både eget och mer
allmängods) för att skapa en illusion av evolution.
Referenser
Aronsson,
Peter. 2004.
Historiebruk: att använda det förflutna.
Lund: Studentlitteratur
Hammenhög,
Waldemar. 1983 (1931). Pettersson
och Bendel. Stockholn,
Legenda Pocket.
Hauge,
Hans. 1995. Den litterære
vending: Dekonstruktiv videnskabsteori,
Århus: Forlaget Modtryk.
Isaacson,
Walter. 2012. Steve Jobs – en biografi. Falun. Bonnier
Pocket.
Tjeder,
David. 2003. The power of character: Middle-class masculinities,
1800–1900. (Diss). Stockholm: www.tjeder.nu.
Familjen
Dafgård. 2012.
Hemglass.
2012.
Mästerkatten i stövlar. 2012. www.ungafakta.se
Nationalencyklopedien.
2012. Folkhemmets skapare.
Saab.
2012.
Åhléns.
2012.
