Nu kommer alltså boken som tar det samlade greppet: Tanten, vem är hon? En (t)antologi, där forskare från Umeå universitet reder ut begreppen.
– Att definieras som tant är inte alltid populärt. Vem som är tant beror mycket på sammanhang, säger Marianne Liliequist och Karin Lövgren, redaktörer och medförfattare i den nya antologin Tanten, vem är hon? En (t)antologi (Boréa).
I denna tvärvetenskapliga antologi är det åldersrelaterade begreppet tanten utgångspunkt. Flera forskare medverkar i boken. Här behandlas såväl fiktiva tanter i Astrid Lindgrens författarskap, som mostrar och fastrar, kvinnor som stöttat och fört vidare traditioner till yngre generationer, medelålders kvinnor som sexchattar, begreppet kulturtant, äldre kvinnor i skönlitteratur, den osynliga äldre icke-heterosexuella kvinnan med mera.
– Det är spännande att tanten blivit en så populär figur i dag. Hon används som symbol för vitt skilda saker beroende på vem som beskriver henne. Ibland framstår hon mest som ett stilideal och den verkliga tanten som någon som har försvunnit då äldre generationer kvinnor dött, säger Karin Lövgren.
– Tanter är viktiga för mig, förklarar Marianne Liliequist, som skriver om de äldre kvinnor som var så betydelsefulla i byn där hon växte upp. De hade tid med mig. De fanns till hands både praktiskt och känslomässigt.
Boken är skriven inom ramen för TantForsk!, ett nätverk för forskning om kvinnor och åldrande, berättar redaktörerna. Bidragen är skrivna i olika genrer, från akademisk prosa till skönlitterärt gestaltande.
– Vår tanke har varit att tillsammans utforska olika dimensioner av tanten och att med detta väcka intresse för forskning om ålder och åldrande. Vi är båda forskare vid ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om åldrande som pågår vid Umeå universitet, berättar redaktörerna.