Jag är bäst, vi är
bra och de är dåliga. Hur personliga pronomen används i språket avslöjar
människors attityder både om sig själva och andra, samt fördomar om kvinnor och
män. Det visar en avhandling i socialpsykologi från Stockholms universitet.
För första gången har studier visat att människors attityder om sig själva och
andra visar sig i hur våra personliga pronomen används. Resultaten i forskaren Marie
Gustafsson Sendéns avhandling visar bland annat att orden Jag och Vi konsekvent sätts
i mer positiva språkliga sammanhang jämfört med orden Hon, Han och Dom, såväl i
experiment som i nyhetstexter.
– Att människor ofta gillar sin egen grupp bäst är ett känt psykologiskt fenomen, liksom att människor tycks gilla sig själva bättre än sin egen grupp. Men att attityderna kan ses så tydligt ända ned på språklig nivå, det har inte tidigare visats, säger hon.
I sin avhandling har Marie Gustafsson Sendén undersökt om personliga pronomen
används på ett sätt som framhäver den egna personen, den egna gruppen eller förstärker
könsstereotyper. Avhandlingen bygger på två typer av undersökningar; dels experiment
där människor i olika situationer fått skapa egna meningar med pronomen, dels
avancerade matematiska dataanalyser av 400.000 engelska nyhetstexter från
nyhetsbyrån Reuters.
– Jag tyckte det var intressant att studera nyhetstexterna eftersom
dessa journalister har uttalade policys om neutralitet. Men även i nyhetstexterna
förekommer alltså Vi och Jag i mer positiva sammanhang än Hon, Han och Dom.
Och nyhetstexterna visar även att valet av Hon
och Han speglar könsstereotyper. Ordet
Han förekommer nio gånger så ofta som
ordet Hon, och Han förekommer dessutom i mer positiva och varierade sammanhang. Samtidigt
omges ordet Hon oftare av mer passiva
och stereotypa ord.
– Med tanke på att Reuters ska vara neutrala i sin
nyhetsförmedling är det slående att skillnaderna var så stora mellan hur hon
och han används, och jag är övertygad om att det påverkar hur vi ser på
världen.
Resultaten i avhandlingen visar också att den situation som en text skrivs i
har betydelse. Ordet Jag användes i flest
positiva sammanhang när meningarna skapades individuellt, ordet Vi användes i flest positiva sammanhang
när personer trodde de samarbetade. Och när människor uppmärksammades på potentiella
konflikter användes orden Jag och Vi i allra flest positiva sammanhang, samtidigt som Hon, Han och Dom användes
i allra flest negativa sammanhang.
– Att situationen har så stor betydelse är intressant, och sannolikt är effekterna av hur vi använder språket mycket större i verkliga samarbeten och konflikter. Resultaten visar hur viktigt det är att vara observant på hur mycket vi generaliserar och hur vi använder orden, säger hon.
Avhandling > Personal Pronouns in Evaluative Communication.
Avhandlingen finns att ladda ned som pdf från http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=2b3d94ea9245b77dfbf957318e51?pid=diva2:678269.
Disputationen ägde rum den 24 januari vid Psykologiska institutionen.
Källa: Stockholms universitet
