Medan böcker om kärlek, sexualitet, begär, nostalgi och melankoli
trängs på bokhyllorna, blir känslorna lätt på en gång både närvarande
och frånvarande. Antingen tas deras innebörd för given, eller också
studeras de som vore de ”kulturella konstruktioner”. Det verkar som om
vi blivit skickliga i att tala om stämningar, lust och begär utan att
egentligen beröras.
Medan böcker om kärlek, sexualitet, begär, nostalgi och melankoli
trängs på bokhyllorna, blir känslorna lätt på en gång både närvarande
och frånvarande. Antingen tas deras innebörd för given, eller också
studeras de som vore de ”kulturella konstruktioner”. Det verkar som om
vi blivit skickliga i att tala om stämningar, lust och begär utan att
egentligen beröras.
Berörd ger en orientering om den ”affektiva vändningen” inom den samtida kulturforskningen; hur tingen får liv och börjar kommunicera; hur platser skapas genom vad vi företar oss med dem; och hur kroppen påverkar kulturen. Boken blir till en upptäcktsfärd in i erfarenheternas och upplevelsernas värld – snarare än i talets och symbolernas.
Jonas Frykman utgår konkret från händelser som utspelades under det senaste kriget på Balkan; i konsten att bygga stenmurar, fälla träd och att arbeta i det gamla bondesamhället och i bordsskick, softande och kroppshärdning genom tiderna. Diskussionen fokuseras på vad känslor praktiskt gör och berör – och hur det kan förstås kulturellt.
Teoretiskt förankras studierna i det nyväckta intresset för fenomenologi och postfenomenologi. Den fråga som de riktningarna hjälper oss att ställa är vad som händer när man tar just praxis, den aktiva, handlande och kännande människan till utgångspunkten – människan i kulturen i stället för kulturen i människan.
Jonas Frykman är professor emeritus i etnologi vid Lunds universitet och verksam som professor II vid Agdeforskning, Kristiansand i Norge. Han har skrivit ett flertal böcker om svensk och europeisk kultur. Bl.a. Horan i bondesamhället, Den kultiverade människan och Modärna tider.
Berörd ger en orientering om den ”affektiva vändningen” inom den samtida kulturforskningen; hur tingen får liv och börjar kommunicera; hur platser skapas genom vad vi företar oss med dem; och hur kroppen påverkar kulturen. Boken blir till en upptäcktsfärd in i erfarenheternas och upplevelsernas värld – snarare än i talets och symbolernas.
Jonas Frykman utgår konkret från händelser som utspelades under det senaste kriget på Balkan; i konsten att bygga stenmurar, fälla träd och att arbeta i det gamla bondesamhället och i bordsskick, softande och kroppshärdning genom tiderna. Diskussionen fokuseras på vad känslor praktiskt gör och berör – och hur det kan förstås kulturellt.
Teoretiskt förankras studierna i det nyväckta intresset för fenomenologi och postfenomenologi. Den fråga som de riktningarna hjälper oss att ställa är vad som händer när man tar just praxis, den aktiva, handlande och kännande människan till utgångspunkten – människan i kulturen i stället för kulturen i människan.
Jonas Frykman är professor emeritus i etnologi vid Lunds universitet och verksam som professor II vid Agdeforskning, Kristiansand i Norge. Han har skrivit ett flertal böcker om svensk och europeisk kultur. Bl.a. Horan i bondesamhället, Den kultiverade människan och Modärna tider.
