Antropologisk expertis underlättar i mångkulturell kvinnosjukvård

Ett samarbete mellan medicinsk och antropologisk expertis kan lösa komplexa kliniska frågeställningar inom dagens mångkulturella kvinnosjukvård. Det visar Pauline Binder, medicinsk antropolog, som den 1 december lägger fram sin avhandling vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.

Vem fick jobba med vad i Sverige på 1500-talet?

I en ny avhandling från Uppsala universitet om arbete i 1500-talets Sverige visar historikern Christopher Pihl hur bland annat kön tillsammans med civilstånd, ålder och social tillhörighet var mycket betydelsefulla faktorer för vem som kunde få vilka arbeten. I en jämförelse med idag har mycket förändrats medan flera betydelsefulla likheter kvarstår.

Berörd – Plats kropp och ting i fenomenologisk kulturanalys

Medan böcker om kärlek, sexualitet, begär, nostalgi och melankoli trängs på bokhyllorna, blir känslorna lätt på en gång både närvarande och frånvarande. Antingen tas deras innebörd för given, eller också studeras de som vore de ”kulturella konstruktioner”. Det verkar som om vi blivit skickliga i att tala om stämningar, lust och begär utan att egentligen beröras.

“Like a tiger in a zoo”: some voices on Ph.D. studies

Generally speaking we may argue that any efforts of education are intended to change a person. We are talking about heightened skill levels or changed perspectives when perceiving the world. A Ph.D. exam may be regarded as a stepping stone into the business world, but it is a requisite for a career within the academic world. The public defense of the student's dissertation marks an end to an effort that has lasted several years. During these years of vocational training some students are likely to go through an emotional roller coaster, filling them with doubts on whether this is an education for them, or not. The formation of a professional must produce some chafing of the soul, that is, stirring up emotions that evolve into feelings. In this text the complaints of the Ph.D. students will be studied as they emerge in the contents of five video-clips from Youtube.

Skylten Råcksta Centrum framröstad som Stockholms vackraste ljusreklam!

Tävlingen Lysande skylt 2012 har en vinnare. Skylten Råcksta Centrum är Stockholms vackraste klassiska ljusreklam. Syftet med tävlingen är att uppmärksamma, bevara och vårda vårt lysande kulturarv.

Vinnare av Lysande skylt 2012:
Råcksta Centrum

Juryns motiveringRåcksta Centrum i neon lyser både kaxigt och lågmält. Skylten stiger mot natthimlen i en elegant kombination av rörelse och dynamik. 1950-talets kulturarv tänds varje kväll i Råcksta.

Om neonskylten Råcksta Centrum och klassisk ljusreklamDet pärlband av förorter som vid mitten av 1900-talet byggdes längs tunnelbanans linjer blev samtidigt en lysande rad av modernt formgiven ljusreklam. Neonskylten Råcksta Centrum, som kröner centrumet med samma namn, blev ett ovanligt vackert exempel på 1950-talets estetiska blick för god formgivning.

1950-talets mer kända neonskyltar lyste ikapp med många små neonskyltar utanför butiker där de i neonrött, blått eller grönt visade vägen med texter som BLOMMOR, FRISÖR, TOBAK och KONDITORI. Idag, 60 år senare, är det mesta av 1950-talets lysande kulturarv borta, men Råcksta Centrum strålar i all sin glans.

Råcksta Centrum, inklusive neonskylten Råcksta Centrum, ägs av fastighetsbolaget Wallenstam som 2011 lät renovera skylten. Arbetet utfördes av företaget Argonneon som renoverade de befintliga neonrören med hantverksmässig precision, och bytte ut kablaget.
Mathias Aronsson, vice vd för Wallenstam, är stolt över utmärkelsen Lysande skylt 2012:
”I Råcksta kombineras det bästa av två världar när femtiotalets estetik möter de krav som vår tid ställer på bra bostäder. Vi är stolta över att utveckla ett modernt kulturarv. Att få priset som årets skyltklassiker ser vi som ett bevis på att fortsätta arbetet med att både bevara och förnya stadsdelen.”
Juryn för Lysande skylt gläds åt Wallenstams ambition att bevara kulturarvet för framtiden. Det vore en välgärning gentemot stadens skönhet, mot alla stockholmare och besöksnäringen, troligen också för framtidens omdöme om dagens fastighetsägare och politiker, ifall fler klassiska ljusskyltar bevarades och får fortsätta att lysa.

Om tävlingen Lysande skyltKlassisk ljusreklam är en kulturskatt, älskad av stockholmarna och 1900-talets mest lysande kulturarv. Stockholms stadsmuseum vill med utmärkelsen Lysande skylt visa vår uppskattning och hylla dem som äger och vårdar klassisk ljusreklam. Bara så kan gamla skyltar räddas. Det finns ingen lagstiftning eller myndighet som har mandat att hindra klassiska skyltar från att skrotas. Det är därför skyltar som Stomatol, från 1909 och Sveriges äldsta bevarade ljusreklam, alltid är hotad.
Årligen i september nominerar en jury ett antal skyltar, baserat på tips och på inventeringar av ljusskyltar som Stadsmuseet gjort. Därefter är det upp till stockholmarna att rösta fram sin favoritskylt. Omröstningen avgör vem som får motta utmärkelsen Lysande skylt.
Vinnaren av Lysande skylt 2012 har utsetts efter röstning på webben och med röstsedlar på Stockholms stadsmuseum. Omröstningen pågick 5–21 oktober. Sammanlagt röstade 370 personer.

Vad är klassisk ljusreklam?Klassisk blir ljusreklam när den omtolkas av oss och inte längre enbart eller främst ses som reklam, utan som ljuskonstverk, ljusskulpturer. Klassisk ljusreklam upplevs som en del av stadsbilden.

De nominerade till Lysande skylt 2012Råcksta Centrum.
Dagens Nyheter/Expressen, Marieberg.
NK-klockan, Hamngatan 18–20.
Drick Ramlösa, Tegelbacken.

Juryn för Lysande skyltAnna-Karin Ericson, chef för Kulturmiljöenheten vid Stockholms stadsmuseum, juryns ordförande.
Jan Garnert, forskare projektet Ljusår, affilierad professor Konstfack.
Marcus Gärde, grafisk designer och typograf vid BachGärde.
Lena Holger, fackförfattare, konsthistoriker.

Källa: Stadsmuseet.